God Jul, Merry Christmas, Feliz Navidad etc
OBS! Husvakt finnes!
DHL (Dåliga HemLeveranser?) om ni vill ha misslyckade transporter...
Så ringer Syster Yster, lite halvt hysteriskt kl 18.40 en kväll och skriker i telefonen. " -Jag har hittat dina stolar! Här! I Uppsala! Jag är i affären nu!" Jag tittade snabbt på klockan och insåg att de möjligen skulle ha öppet till 19.00 och lyckades snabbt hitta telefonnumret och ringde butiken. "-Ja visst, vi kan kolla om vi kan få fram två stycken." Butiken var synnerligen hjälpsam och tillmötesgående och det visade sig att stolarna och pallarna skulle kunna levereras i december så jag la raskt en beställning.
I måndags fick jag så besked om att de var hemma. Ja, inte hemma hos mig, utan i butiken i Uppsala. Snabbt som ögat ordnade jag betalning och butiken beställde leverans efter att undersökt fraktkostnad. En kostnad som jag betraktade som rent ut sagt hutlöst dyr, men nöden har ingen lag och tiden knapp eftersom MiML och jag planerat lämna hemmet på fredag kväll för en låång och härlig semester i värmen (?). Vi hann helt enkelt inte åka till Uppsala för att själva hämta möblerna.
Redan i onsdags ringde DHL och meddelade att godset fanns hos dem och vi bestämde en tid då jag skulle kunna vara hemma för att passa leveransen. Idag på förmiddagen! Nu började en riktigt sorglustig historia. Nej, lustig var den verkligen inte.
Klockan 10.30 ringde det på porttelefonen och jag släppte in chauffören som strax därefter ringde på lägenhetsdörren. "-Jag har en pall där nere, förklarade han. - Där nere? (jag oförstående). Till saken hör att vi bor fyra trappor upp i ett gammalt hus där hissen har en gallergrind som innebär att den bästa möbelleverantören förmodligen är Ikea, dvs väldigt platta paket.
När DHL ringde i förrgår och aviserade leverans sa dem inte ett ord om att de inte skulle bära in grejerna utan lämna dem i trapphuset. Jag tog för givet att jag hade beställt HEM-leverans och frågade inte heller. Utgick ifrån att det innebar att dem skulle komma HEM till mig.
Chauffören som kom var lätt förtvivlad och uppgav att han fick ägna varje arbetsdag åt att be lurade kunder om ursäkt. Snacka om "ambassadör" för sin arbetsgivare. Han råkade dessutom ha ett megastort paket med en annan fåtölj till några grannar ännu högre upp i mitt hus! Han uppmanade mig att kontakta dem, ja inte grannen utan DHL, för att reklamera det hela och om jag ville kunde jag vägra ta emot godset, vilket jag först gjorde, chauffören fick lasta på dem på bilen igen och jag gick upp för att ringa DHL. Pratade med ett par olika personer som var helt oförstående och synnerligen ovilliga att hjälpa till för att lösa situationen och hänvisade bara till att det inte var beställt inbärning och deras normala rutiner är "dörr till dörr". -"Vad tror du skulle hända om chaufförerna skulle tvingas bära paket hela dagarna", var en av kommentarerna. Jag som trodde det var det man jobbade med i transportbranschen.
Efter det sista samtalet fick jag klart för mig att godset skulle komma att skickas tillbaka till affären i Uppsala och besinnade mig och sprang ner för att se om chauffören var kvar. Det var han, och jag bad honom köra in dem i trapphuset igen, på något sätt kände jag att jag måste lösa det hela. Desperat ringde jag maken, inget svar. Lika desperat ringde jag sonen, ung och stark och utrustad med lika starka kompisar. HJÄLP, skrek jag i telefonen till honom. Som emellertid råkade befinna sig på jobb på annan ort. Vårt tåg till Arlanda skulle ju fortfarande gå kl 19.03 och jag kände mig lätt desperat för att hitta en lösning. Sen bestämde mig plötsligt för att helt enkelt fly fältet och låta pallen stå kvar i trapphuset, helt övertygad om att det knappast skulle komma någon och bära iväg med grejerna.
Jag lämnade helt sonika "skiten" i trapphuset och kom halvgråtande till jobbet där jag berättade historien för några mycket sympatiska kvinnliga arbetskamrater som raskt erbjöd sig att följa med mig hem och bära upp möblerna. Jag bor en minuts väg från jobbet. Sagt och gjort. De följde med mig hem och vi skar upp emballaget och bar upp möblerna tillsammans. Dem bar nog mer än jag om jag skall vara helt ärlig. Kvinnokraft! Slutet gott, allting gott. Vilken historia!
De åtråvärda karmstolarna står nu ialla fall på plats. Bildbevis kommer efter nyår!
Nästa gång jag åker till Uppsala skall jag passa på att göra ett besök hos hjälpsamma Jenny i hennes butik, Jennys presenter. Jag kan dock garantera att jag inte kommer att handla något som är större eller tyngre än att jag själv kan bära hem det, för DHL kommer jag aldrig mer att anlita!
Sen blev det 4-årskalas!
Yxtaholm, en formidabel succé
Efter att vi svalt champagnen dök familjen upp, en efter en...
Såna här grejer är väldigt bra att ha när de vuxna blir för tråkiga!
Berit som Lucia...
En trevlig Lucia-dag önskar vi er alla!
Kevin, min Idol 2008
Julen står för dörren och vi drar...
Tack vare detta, kan i alla fall MiML och jag se fram emot att imorgon få umgås med ALLA våra barn och såväl deras respektive som avkommor. Vi skall nämligen allesammans sammanstråla på ett slott i Sörmland för att avnjuta julbord. Detta ser jag fram emot mycket. Inte minst för att jag själv slipper stå vid spisen och istället kan umgås med de mina. Och till på köpet så tar någon annan hand om disken. Kan det bli bättre? Lite "ågren" har jag dock. Jag saknar verkligen att pynta och greja inför julen! Det enda i vårt hem som lite granna påminner om julstämning är en elektrisk ljusstake i ett av köksfönstren. Det känns verkligen lite "fattigt", men nu är det så bestämt så det gäller att hålla ut! God Jul på er alla där ute!
Återuppstånden ifrån en veckas hårt arbete...
Här ligger det en hund begraven...
Under gårdagskvällens övning på Lokomotivet blev jag varse det som var båda morgontidningarnas stora nyhet, kommundirektörens hastiga avgång. Ingen skall lura i mig att det inte ligger någon form av konflikt bakom detta plötsligt påkomna avgående! Att skylla på att oppositionen inte har förtroende för honom är väl väldigt långsökt och i sådana fall lite väl sent påkommet. Sen när hade oppositionen i Eskilstuna något att säga till om? Eller har verkligen oppositionen blivit en maktfaktor? Knappast! Nej, min personliga spekulation är nog snarare att det är någon helt annan, med betydligt större inflytande, som har tappat förtroendet för sagde Parksjö...
Partikassan länsad?
Rubriken i tidningen Folkets nätupplaga om att Folkpartiets kassa är länsad är förhoppningsvis något tillspetsad. Såsom varande i grunden liberal hoppas och tror/vet jag att partikassan är något mera innehållsrik. Lämna tillbaka pengarna, bondtjyv!
En hektisk nöjesvecka!
Eftersom jag stundtals har svårt att sluta i tid så fick jag med mig två duktiga och trevliga kvinnor hem på ett glas rött före sängdags. Den ena av dem bägge, min marmeladkokande vän som tillika är hotelldirektör på det nu snart 70 år gamla Stattshotellet (jag vet att det inte heter så längre) mötte mig dessutom när jag steg upp på morgonen. I tidningen, minsann! Lite positivia nyheter till skillnad från alla negativa som annars dominerat den senaste veckan.
Igår kväll var det så äntligen dax för Jinglewells. Eftersom MiML av sin arbetsgivare tvingats iväg till Sydafrika så hade jag fått skaffa en stand in. Inte vem som helst dessutom utan MiML:s yngste son, en snygg och trevlig yngling på snart 30. Hoppas ingen kände igen oss utan trodde jag hade gjort ett riktigt kap! Svåger och svägerska var också inbjudna och det hela var vår födelsdagspresent till svägerskan som uppskattade "tilltaget" mycket. Det blev en suverän kväll. Robert Wells är en otrolig underhållare. Som tur är har han ju god hjälp av Eskilstunas egen Johan Lewin, som förresten också är både snygg och trevlig!
Två på varandra fester är också förklaringen till att jag just nu känner mig rätt färdig för sängen.
MiML har för övrigt under dagen återvänt från sin tjänsteresa och varit hemma och packat upp resväskan. När jag satte mig vid datorn för att blogga ikapp upptäckte jag att han ställt en present där. Först log jag för mig själv när jag tänkte att han känner mig så väl så han vet vad det första jag gör är när jag kommer hem. Men sen blev jag liite fundersam. En sån här hade han köpt....
Några tips om hur det skall uppfattas?
