Long time, no seen...
Hej igen. Ser nu att jag inte varit här på en hel vecka. Jösses. Hur som så haver här hänt både det ena och det andra. Den gångna helgen ägnades till stor del åt besök i Växjö, där jag, i alla fall delvis, bevistade Folkpartiets landsmöte. Huvudsyftet med mitt besök var dock inte att bidra till partiets fortsatta inriktning utan enbart rent egoistiska. Jag skulle sammanstråla med ett gäng bestående av "vi som var med förr". Att "ha varit med förr" innebar för undertecknads del att ingen i mötesbyrån alls kände igen mig utan jag fick visa legitimation för att över huvud taget komma in. När jag berättade detta för en fd partisekreterare kontrade han med att "mig hade dom inte ens släppt in"...? "Vi som var med förr" är i alla fall en illuster församling bestående av alltifrån fd kanslipersonal till fd partiledare (kanske faktiskt även nuvarande sådan om jag tänker efter). Det blev en trevlig kväll med mycket "lucköppning", dvs minnen som lagts i träda men långsamt väcktes till liv igen. Eventuellt kan det så småningom till och med komma bilder här. Håll utkik. I allra värstaste fallet kan det till och med komma gruppbild i partiorganet NU. Det var i alla fall väldigt trevligt och väl värt tågresan de 2000 spänn som tågresan fram och tillbaka till Växjö belöpte sig till. Huva!
Hemkommen tog det något dygn att återta lite förlorad sömn innan det var det dags att ställa sig i kö för pandemivaccinering. Egentligen påbörjas denna härstädes för normala vuxna medborgare först på torsdag, men eftersom undertecknad har en långresa inplanerad var jag lite ivrig att få bli vaccinerad lite tidigare. Ifall man skulle råka få de värsta biverkningarna. Ett telefonsamtal till landstinget gav inte mycket därvidlag utan det enda råd jag fick var att chansa på att få bli vip-ad tillsammans med skolungdomarna. Sagt och gjort. Igår körde MiML mig till det kollektiva vaccinationsstället. Själv hade han sumpat sin egen riskgruppsförtur men ville på grund av en idag förestående tjänsteresa inte riskera att drabbas av biverkningar. Det tog max 15 minuter från att jag ställde mig i kö till dess jag kunde kavla upp ärmarna igen och befinna mig alldeles nyvaccinerad! Tack landstinget. Vaknade vid midnatt med en bultande smärta i vänstra överarmen! Denna har hållit i sig hela dagen och just nu känner jag mig halvdöd av trötthet. Förmodligen min "dos" av biverkningar, typ ganska vanliga. Inte ens något att höja på ögonbrynen för alltså!
På torsdag är det MiML:s tur och så även mitt yngsta barnbarns lilla mamma. Vilket osökt leder till att undertecknad får nöjet att alldeles ensam ta hand om den lilla prinsessan. Och då skall väl alla biverkningar väl vara som bortblåsta... Ett sms förtäljer att jag inte bara får vara barnvakt! Prinsessan och hennes mamma skall sova över hos oss!
Hemkommen tog det något dygn att återta lite förlorad sömn innan det var det dags att ställa sig i kö för pandemivaccinering. Egentligen påbörjas denna härstädes för normala vuxna medborgare först på torsdag, men eftersom undertecknad har en långresa inplanerad var jag lite ivrig att få bli vaccinerad lite tidigare. Ifall man skulle råka få de värsta biverkningarna. Ett telefonsamtal till landstinget gav inte mycket därvidlag utan det enda råd jag fick var att chansa på att få bli vip-ad tillsammans med skolungdomarna. Sagt och gjort. Igår körde MiML mig till det kollektiva vaccinationsstället. Själv hade han sumpat sin egen riskgruppsförtur men ville på grund av en idag förestående tjänsteresa inte riskera att drabbas av biverkningar. Det tog max 15 minuter från att jag ställde mig i kö till dess jag kunde kavla upp ärmarna igen och befinna mig alldeles nyvaccinerad! Tack landstinget. Vaknade vid midnatt med en bultande smärta i vänstra överarmen! Denna har hållit i sig hela dagen och just nu känner jag mig halvdöd av trötthet. Förmodligen min "dos" av biverkningar, typ ganska vanliga. Inte ens något att höja på ögonbrynen för alltså!
På torsdag är det MiML:s tur och så även mitt yngsta barnbarns lilla mamma. Vilket osökt leder till att undertecknad får nöjet att alldeles ensam ta hand om den lilla prinsessan. Och då skall väl alla biverkningar väl vara som bortblåsta... Ett sms förtäljer att jag inte bara får vara barnvakt! Prinsessan och hennes mamma skall sova över hos oss!
Kommentarer
Trackback
