Anithas blogg

Strax efter lunch passerade jag hemortens mest centrala plats, Fristadstorget, och dess paradutsmyckning, Arbetets Ära. Därstädes råkade jag passera en av kommunens starke män (?) dvs nuvarande KS vice ordförande tillika den rookie/kyckling som förväntas ta över rodret efter valet. För dagen iförd collegetröja och jeans med hängarsel. Så himla representativt! Bilden nedan är inte autentisk men bra nära! Huva!

Dagens mediahändelse är den centerpartistiske riksdagsmannen Federleys extraknäck. Herreje, vad detta fått fart på moraldebatten om vad som är lämpligt eller inte lämpligt när man är folkvald. Särskilt i den rödgröna röran närstående medier. Så till milda grad att vissa ess (s) verkar ha drabbats av akut minnesförlust.

Hittade det här klippet på youtube. Det vore ju hemskt om detta vore sant!

Ikväll är det partiledardebatt på TV. Undrar just om årets hittills hetaste inrikespolitiska fråga kommer upp på agendan. Alltså Mona Sahlins väska med Louis Vuittons logga. Herre jösses vilken fånig debatt. Vem 17 har inte en väska med den loggan? Undrar också om det kanske är ett pr-trick och hon har lurat alla och köpt en schysst kopia i Turkiet...

Fem sopåkare knäckade extra, dvs jobbade svart. De var anställda hos Ragn-Sells som anade ugglor i mossen och övervakade svartjobbarna och det visade sig att de hämtade sopor hos restauranger och företag som egentligen inte hade någon sophämtning. I alla fall inte som de flesta andra, dvs genom abonnemang hos kommunen, som väl sannolikt Ragn-Sells jobbar åt. De fem har nu varslats om uppsägning, vilket väl kan tyckas helt rimligt. Beror sannolikt på att deras arbetsgivare, Ragn-Sells, bland annat lever på och går runt på just - sophämtning! 

Detta upprör Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren! Men det är inte de fem svartjobbarnas fabulösa extraknäck som upprör Lindgren. Nej, det som upprör honom är att Ragn-Sells spionerat på sina anställda!?

Hoppla Kerstin, hur tänker han här Lindgren? Fack, jo!

 

En 35-åring har suttit i häkte sen mitten av oktober för misstanke om våldtäkt på en 14-årig flicka. Kort dessförinnan blev han villkorligt frigiven från ett fängelsestraff för våldtäkt på en 13-åring! Nu misstänks han ha fortsatt sin brottsliga bana som nätpedofil under sin fängelsetid och utsatt minst ett 20-tal flickor för sexbrott via Internet! — En del av brotten har skett under den perioden, men om mannen begått brotten på anstalten eller under permissioner är oklart, säger kammaråklagare Charlotte Österlund!? Det är väl bara i Sverige det kan vara oklart om en intagen på fängelse har tillgång till Internet och webbkamera eller ej!?

Något som idag upprört mig och många andra så till den milda grad är kvällstidningarnas rapportering om 11-åriga Kordeza som födde barn på väg till sitt bröllop!! Inte nog med att flickstackarn hade blivit gift, hon hade alltså dessutom fött barn. Man tvår sina händer i förtvivlan! Små flickor skall leka med dockor - inte med levande bebisar! Den äkta maken, ett något äldre barn, är nu 19 och har följaktligen som 18-åring våldtagit en 10-åring, som aldrig fått någon sexualundervisning och än mindre ens visste vad kondomer är. Landet där detta utspelar sig i är Bulgarien och enligt Aftonbladet är det i barnens hemstad Sliven vanligt att flickor gifter sig flickorna tidigt och 13-åriga mammor är ingen ovanlighet! 

Hade detta inträffat i Sverige hade det varit brottsligt. Bulgarien är sedan ett par år medlem i EU och detta måste väl vara en fråga för EU att ta på allvar. Jag ber...

Kyrkomötet beslutade igår att människor av samma kön skall få rätten att vigas i kyrkan. Några av kyrkans män, och vissa i synnerhet, har upprörts över beslutet. Särskilt då en av dem, Dag Sandahl, som tydligen helt fick slut på argumenten, tog till orda gentemot några kvinnor på kyrkomötet med ordval som enligt min mening inte anstår en vuxen och mogen person, i synnerhet inte en företrädare för den Svenska Kyrkan. En av de kvinnor som hade oturen att utsättas för denna "konversation" är en personlig och nära vän, varför jag inte tvekar om sanningshalten. För egen del är jag glad och stolt över kyrkomötets beslut. Vad Sverige behöver är väl för höge farao inte mindre kärlek!

En vän tillhandahöll en definition av ordet pirat som jag gärna delar med mig av. "Pirat benämns sådana som med fartyg till sjöss begår kriminella handlingar som att råna och stjäla."

Ovanstående vän har för egen del valt att kalla dem för Parasitpartiet. "En parasit är en organism som lever av och på eller i en annan organism."

Oavsett vad man kallar dem så innehåller deras program ett par kloka åsikter, vilka för övrigt delas även av flera etablerade partier. Men jag har väldigt svårt att förstå flera av deras punkter. T ex kravet på en kulturell allemansrätt. Menar man att kulturellt skapande skall vara någon form av kall som vissa kan ägna sig åt bara för nöjes skull, utan möjlighet till egen försörjning och enbart för nöjet att veta att man bidragit till att kulturberika sin omgivning? Jag får inte ihop detta.

Ett ämne som verkligen engagerar  omvärlden just nu är kristallkronor! Särskilt om den som inhandlat en sådan "dyrgrip" är politiskt förtroendevald. Eller för att låna ett uttryck av en annan "haverist" här i cyberspace, Ann-Sofie Wågström, "kristallkronor är politisk dynamit just nu". Visst, jag är med på att Landstinget behöver spara och visst, det kanske var lite taskig timing av Danielsson-Larsson. Men reaktionerna! För det första så anser jag att det bara är att tvärblåsa på fördomar. Såå himla lyxigt är det inte idag att ha kristallkronor. Finns faktiskt riktigt snygga för en hyfsat billig penning t ex på Haléns.

Och för det andra. Nu orkar jag inte räkna hur många kommentarer artikeln på ekuriren.se förorsakat, och tidningen har dessutom gjort om sin hemsida så den uppgiften framgår inte numera, men det är förbaskat många. Och de flesta av dem tillför inte mycket nytt i sjukvårdsdebatten.  Men jag menar, finns det inte större och viktigare frågor att uppröras över vad gäller den sörmländska sjukvården än att landstingets främste företrädare behöver upplysas på ett adekvat sätt?

I veckan har en av mina "partivänner", integrationsminister Nyamko Sabuni tillsammans med partisekreteraren Ullenhag, gått ut med en debattartikel där hon i integrationssyfte förespråkar rivning av ett antal sk miljonprogramshus. Jag håller inte alltid till 100 % med mina partikamrater. Hon skriver "Folkparitet har identifierat 156 bostadsområden i Sverige som präglas av utanförskap. Dessa områden utmärks av låg sysselsättningsgrad, undermåliga utbildningsresultat och lågt valdeltagande. Oaktat etnisk eller kulturell bakgrund är det en utmaning att det i en och samma stadsdel i hög utsträckning koncentreras människor med svaga socioekonomiska förutsättningar att bryta sitt utanförskap."

Det ligger  säkert en hel del sanning i detta påstående, men oaktat detta så bor här ändå människor som har ett liv och som jag är övertygad om inte växer av att man klassificerar dem som "utanförskapare". Vilka signaler skickar integrationsministern till dessa?

Många människor som, frivilligt eller ofrivilligt, hamnar i ett annat land än där man har sina rötter, väljer faktiskt att söka sin trygghet i att bo nära andra som har samma bakgrund och kultur, talar samma språk etc. Titta t ex på alla utflyttade svenskar och andra nationaliteter som väljer att leva penionärslivet på den spanska solkusten! 

Att leva i utanförskap handlar i betydligt högre grad om andra saker än var man har sin bostad, som t ex att man har arbete eller egen försörjning. Det är där problemet ligger och det löser man inte genom att riva hus.

Dessutom ägs och förvaltas väldigt många av dessa bostäder faktiskt av företag som faktiskt varje dag gör sitt bästa för att sköta om dem på bästa sätt. Jag vet, därför att jag jobbar nämligen hos ett sådant. Vi är mycket väl medvetna om att vissa områden inte tillhör dem som står högst i rang men vi vet också att dem som bor där trivs väldigt bra, känner sig trygga och nöjda och i allt högre utsträckning faktiskt väljer att bo kvar. Vi vet, därför att vi frågar dem vad de tycker. Varje år. Vi jobbar också hårt för att förändra omvärldens attityd till många  av våra bostadsområden. Det gör vi för att dem som bor där skall trivas ännu bättre och för att fler skall välja att bo där, inte färre. Debattartiklar som Nyamko Sabunis motverkar det vi jobbar för. Att tro att man som politiker kan bestämma över rivning av annans egendom för dessutom tankarna tillbaka i tiden och åtskilliga mil österut...

En i mina ögon världsnyhet, kvalificerade sig till en enspaltig notis i dagens SvD. En kvinna har tagit plats som minister i den Saudiarabiska regeringen! Visserligen "bara" vice minister, men ändå. Norah al-Fayiz heter hon och hon innehade redan innan en hög på som tjänsteman vid Saudiska instituter för offentlig förvaltning. 

Vad är det då Norah skall få ansvar för i sitt ämbete? Jo, hör och häpna. Hon blir vice minister för utbildning av kvinnor. Det är ju helt fantastiskt! Jag misstänker att de Saudiska sk rättrogna, nog har bitit sig själva lite i svansen, för kvinnors utbildning är väl sannolikt det största hotet mot den i övrigt hundraprocentigt manliga maktapparaten i Saudiarabien! 

Nu finns det i alla fall hopp. Och vem vet, snart eller i varje fall inom någon generation eller så, kanske de Saudiska kvinnorna till och med får köra bil - i Saudiarabien...

Gårdagens stora debattämne, "Hur hanteras gäss för att vi människor skall kunna känna lyxen av värmande duntäcken", satte raskt igång omedelbara aktioner. Jordbruksministern, Eskil Erlandsson, rasar och lovar ta upp frågan på EU-nivå. Det är naturligtvis bra. Självklart är det viktigt att vi alla reagerar när vi får kunskap om djur som hanteras illa, eller rentav utsätts för plågeri. Men hur vore det om vi  alla skulle reagera med lika stor handlingskraft över de många, allvarligt sjuka, svenska människor som rentav behandlas sämre än just djur. I min närhet har jag och har  de senaste åren, haft människor som drabbats av mycket allvarlig och till och med dödlig sjukdom. Flera av dem har dessvärre misshandlats rejält i den svenska sjukvården. Några lever tack och lov, medan andra inte längre finns ibland oss.  Ingen har egentligen fått ett riktigt värdigt slut. Till etthundra procent beroende på den svenska sjukvårdens tillkortakommanden. Brist på resurser, brist på personal, brist på rutiner, brist på empati och förståelse. Det verkar som om vi i Sverige har lättare att uppröras och engagera oss för sådant som finns längre bort, på andra kontinenter. När Sveriges Television anordnar galor för världens barn samlar man lätt in 50 miljoner kronor från det givmilda svenska folket. Tänk om Kalla Fakta eller Uppdrag Granskning skulle våga visa en verklighetsskildring av en vardaglig situation i den svenska sjukvården. Som t ex att en som fått diagnos cancer måste sitta i timmar på en akutmottagning för att komma på en vårdavdelning för att få adekvat vård! 1996 avled min mamma efter en ganska kort tids, mycket allvarlig ,. Hennes sista tid i livet var en kamp mellan oss anhöriga och dem som bestämmer över resurserna för att hennes avsked skulle kunna bli så värdigt som möjligt. Något hon mer än väl förtjänat. För snart två år sedan avled min pappa, efter en längre tids diagnosticerad cancer. Hans sista tid i livet kantades av förödmjukelser. Och hade det inte varit för att vi, hans närmaste, hade bråkat, argumenterat och använt alla kontaktvägar vi förmådde, så hade han förmodligen slutat sina dagar på övervåningen i det radhus han bodde, i ensamhet, uttorkad, utsvulten, nerkissad och nerskiten och utan att på flera veckor ens ha sett undervåningen. Visst, han hade hemsjukvård. Det kom människor flera gånger om dagen. Olika varje gång och ingen visste egentligen vad de skulle göra! Den dag han skulle "transporteras" till sjukhuset för som det skulle visa sig, sista gången, utvecklade sig till en grym parodi! Han skulle köras till en avlastningsavdelning och det slutade med att vi fick leta efter honom på hela sjukhuset. För att till slut hitta honom - just på akuten!

Hur klarar sig sjuka och arma människor i Sverige idag? Sjuka, ensamma och arma som inte har några anhöriga som vågar höja rösten?

Nej, det är hög tid att vi i det här landet blir lika upprörda över våra sjuka som vi blir av gäss som plockas under vidriga former! Självklart skall vi fortsätta att hjäpa fattiga i tredje världen, det har vi råd med! Självklart skall vi fortsätta att uppröras över djur som blir utsatta för plågeri, det har vi också råd med! Men vi har också verkligen råd att ta hand om våra verkligt sjuka medmänniskor. Människor som jobbat ett långt liv, lojalt och troget gnetat på och betalat sin skatt och på alla sätt bidragit till landets och samhällets utveckling. Landstinget i Sörmland höjer skatten med 50 öre, personligen skulle jag vara beredd att betala mycket mera, förutsatt att jag verkligen visste att pengarna verkligen gick till sjukvård och inte till fler administratörer!

Den sk författaren (jag har läst boken, den suger!) och fd justitieministern Thomas Bodström står envist fast vid att han inte i förväg kände till att CIA-agenter skulle sköta den numera världsberömda/beryktade avvisningen av två terrormisstänkta egyptier år 2001. Sannolikt väntar honom nu förhör i KU. Det skall bli mycket spännande att följa denna historia. Skall Anna Lindhs minne släpas i smutsen, dåvarande utrikesministern, vars liv brutalt släcktes efter ett knivöverfall av en komplett galning? Vem skall vi tro på?

Jag tror att det är många med mig som har svårt att ta ställning när det gäller Israel/Palestina-konflikten. I min omedelbara närhet finns mycket vederhäftiga personer som på goda grunder förespråkar den ena eller den andra inställningen. Konflikten mellan Israel och Palestina går långt tillbaka och det är enligt min mening faktiskt lätt att ha förståelse för båda sidors intressen. En som dock verkar ha väldigt lätt att ta ställning är fenomenet, Bert Karlsson, vars insatser i livet inte i första hand kommer att gå till historien för de politiska framgångarna. Bert Karlsson, som förespråkar en bojkott av Israel när det gäller deras deltagande i den kommande Eurovision Song Contest. Bert Karlsson, har aldrig för mig framstått som varande en av de mer omdömesgilla och det var därför jag med stort intresse noterade denna intressanta information i Olle Wästbergs senaste nyhetsbrev. Olle Wästberg är en sedan nästan urminnes tider en verklig liberal kämpe, numera, efter fem år som svensk generalkonsul i New York , generaldirektör för Svenska institutet., och en person, vars åsikter jag värderar högt. Olle Wästberg skriver så här: !I rader av demonstrationer och på en rad ledarsidor med Aftonbladet i spetsen har det krävts att Sverige eller EU ska bojkotta Israel. Bert Karlsson hojtar om att slänga ut Israel ur Melodifestivalen. (Israel sänder en judisk och en palestinsk sångerska till festivalen. De sjunger tillsammans om fred.". Säger inte detta en hel del om Bert Karlssons politiska analyser?

Dem som känner mig väl vet att jag sedan någon gång på 80-talet har en absolut favorit bland parfymer. Denna i mitt tycke sagolika doft har med åren blivit alltmer svåråtkomlig och när jag haft möjlighet har jag köpt på mig ett lager. En gång träffade t ex  syster yster på den i en färgaffär på Öland och jag lyckades få dem att skicka mig en leverans. En annan gång stötte MiML på den i en liiten, liiten hotellshop i Dubai. Vid ett senare besök i sagda stad fyllde jag själv på förrådet med några flaskor.

Sen tog det lite tvärstopp och då inledde jag jakten på självaste parfymören. Nu vågar jag dock inte här namnge honom eftersom jag helst inte vill att någon annan ska gå omkring och dofta lika djuvligt. Så mycket kan jag dock säga att parfymören, som verkat i Paris, är en av två söner till en känd svensk som grundat ett kosmetikamärke som bär bägge sönernas namn i kombination. Här är det fritt fram för gissningar för alla utom Anna Stangvik, som inte får delta. Jag lyckades på outgrundliga vägar till slut komma i kontakt med sagde parfymör som faktiskt hade vänligheten att skicka mig en flaska av de åtåvärda dropparna!

Igår kom jag att prata med en kär kollega om dofter och jag drog lite kort min historia om jakten på nivetvad.

Idag på lunchen gick jag ett varv i en lokal klädbutik och helt plötsligt kände jag den välbekanta doften i butiken. Jag började sniffa vilt omkring mig och lokaliserade doften till en manlig (!) kund. Innan jag hann hejda mig själv hade jag knackat mannen på axeln och frågade rätt försynt vad det var för gott han doftade. Mannen var inte född i Sverige. Först trodde jag att han hade uppfattat det som att jag tyckte att han luktade illa. Han kallade på sin fru som var på väg ut ur butiken och efter lite språkliga konflikter lyckades jag övertyga dem bägge om att jag kände en underbar, bekant doft och undrade vad det var.

Mannen viftade lite svepande med armarna och förklarade att nej, det var något gammalt som inte finns i Sverige. Det vet jag väl, nästan skrek jag och försökte förklara att jag ÄLSKAR den doften. Aha, till slut förstod mannen och förklarade att den var köpt i Irak. -Jag har många hemma, sa han. Vill du ha? Jag övertygade honom om att jag var beredd att betala ganska mycket. Han tog mitt telefonnummer och lovade ringa!!!

Ännu vet jag inte om det var mannen eller kvinnan som doftade, men strunt samma. Jag har haft doften i näsborrarna hela eftermiddagen. Nu håller jag tummar och tår och lämnar inte mobilen ur sikte! Enligt min mening naturligtvis också ett starkt skäl för att USA skall lämna Irak.

Jag tror allt mer på Barack Obama! Precis som mitt yngsta ättelägg faktiskt siade om för länge sedan så är det nu klart, Hillary Clinton blir USA:s utrikesminister. Jag tror att det kommer att visa sig vara ett mycket klokt val. En intelligent, snygg och förbaskat smart kvinna!

I Sifos senaste mätning visar det sig att Sverigedemokraterna har gått ifatt kristdemokraterna. De får båda 4,2 procent av väljarsympatierna. Lika mycket som jag som liberal välkomnar oppositionens tillbakagång (socialdemokraterna backar med 2,9 och vänstern med 0,7) så oroas jag över att sympatierna för sd växer. Dessvärre kan man säkert befara att dem kommer att utnyttja den rådande konjunkturen för att ytterligare spä på främlingsfientlighet och rasism. Signaler om detta har jag redan sett på en webbsida jag tittar på ibland och som oroar mig djupt, men som jag vägrar länka till.