Home is where the heart is...
Nattgästen, halvfemåringen, fick själv bestämma när han skulle gå och lägga sig. Det blev efter att vi avnjutit en brasa i hushållets nya eldkorg. -Visst har vi mysigt, mormor. Han är smart, den lille. Strax därefter sa han resolut -Nej, nu går vi och lägger oss. Sagt och gjort. Han hade redan tidigare bestämt att det var han och jag som skall sova i the Master bedroom, så fick det bli. MiML får ta gästrummet. Det sista han sa innan han somnade var -Vi måste gå upp jättetidigt imorgon, mormor. Mamma längtar efter mig!
När han hade somnat smög jag mig ner i köket och målade väggord. Dem passade bättre än någonsin. Eller hur...
Foto: Samuel
Katalogen från Ikea är här...
Idag kom den, den så efterlängtade årliga kioskvältaren, Ikeakatalogen. Säga vad man vill om internet, men det är något alldeles speciellt med att krypa upp i soffhörnan med en alldeles färsk papperskatalog. Attan också, det blir en sen kväll, jag hade ju planerat att jobba lite också :(
Juni Elvira Janson, 5 dagar...
När blir jägarna nöjda...
Läste i dagens
tidning att jägarna oroar sig för att älgarna inte förökar sig som dem ska. Besynnerligt. Blir jägarna aldrig nöjda? Först jagar dem för att hålla populationen nere. När detta är uppnått bekymrar dem sig för hur man skall öka populationen... För att sedan dra igång igen med att minska densamma!? Är det bara jag som inte fattar?
Dagens beställningar, del 2...
Efter ett tips från vännen Anna kompletterades dagens beställningar med 2 av dessa, även dem anländer dock först i oktober, men den som väntar...
Dagens beställningar...
Det blev ju bestämt, ja MiML är med på det hela, att de fyra mellanbruna Billybokhyllorna ska bytas ut. Efter en hel del sökande på nätet hittade jag vad vi (?) sökte.
En firma som levererar hem färdigmonterade möbler, alltså inga platta paket. Tyvärr var det lite leveranstid, varför dem inte beräknas komma förrän i oktober. Men, som MiML säger, vi ska ju inte flytta på ett tag. Och priserna var också rimliga. Så nu har det beställts...
2 stycken av denna... och...
1 st av denna.
Vad tror ni?
Hallå tjejen...
Jag har ju fått lite länge till jobbet numer. Från 2 minuters promenadväg är det numera ungefär lika lång cykelväg. Jag har cyklat några gånger. Inte för att det är så mycket längre kanske. Men för att fötterna, efter att ha varit utsläppta i det fria i badtofflor eller liknande väldigt bekväma fotbeklädnare, nu tvingats in i arbetsuniform, dvs vanliga skor och dem protesterar ljudligt mot detta. Att cykla frestar mindre på dem stackars fötterna. Idag cyklade jag. När jag åkte hem från jobbet passerade jag mitt i centrum ett gäng yngre herrar, dem var väl sådär 10, 11 eller möjligen 12. När jag passerade klungan for en av dem plötsligt ut på sin cykel och jag tvingade väja för att inte köra in i klungan. Bakom mig hörde jag någon ropa "hej tjejen". Detta tog jag självfallet ingen notis om. Utgick ifrån att det inte var riktat till mig och cyklade på med bestämda tramp. Efter 25 meter blev jag ikappcyklad. Av en gosse som fortfarande ropade "hej tjejen". Då reagerade jag. För att vid min sida upptäcka en liten kille som på bruten svenska upprepade "Hej tjejen, vi har ju likadana cyklar, men min är en annan färg!" Jag tittade åt sidan och såg att den lille killen faktiskt hade en likadan som jag, fast röd! Ja, ropade jag, jättebra cykel. Varpå killen gjorde en u-sväng på Rademachergatan och vände tillbaka till sina kompisar. You made my day, grabben! Det var inte igår jag blev kallad för tjej av en yngling i den åldern! Jag menar, jag är ju faktiskt mormor sedan 4,5 år och blev farmor så sent som i förrgår. Djävla kärring, hade nog väckt min reaktion snabbare!
Så kom Juni i augusti...
Det blev en lång dags väntan. Den lille käre mellan, dvs sonen och hans käresta, skulle ju idag förlösas medelst planerat kejsarsnitt. Inställelsetid 07.30. Ungefär kl 07.45 började jag väl vänta på ett telefonsamtal. Väntade hela långa dagen och först strax före 18 ringde han. Då hade eftermiddagen präglats av allehanda kontakter mellan nära och kära via telefon och sms. "Vad händer?", "Händer det inget?" var andemeningen i samtliga. Så äntligen kl 17.59 ringer den lille käre mellan och rapporterar helt lugnt att allt gott bra och att lilla Juni är född. Kl 13.55! (Och så väntar ungen i flera timmar innan han ringer!!) Lilla är ett adekvat begrepp i sammanhanget. Hon var 46 cm kort och vägde 3055 gram! En liten rund tjej med andra ord. Teknikens under har inte varit med oss denna kväll, men till slut och på omvägar fick jag i alla fall en bild på underverket. Av någon anledning skall dem nyfödda numera bära hjälm. Kanske för att det är lite farligt här ute i världen? Svårt att säga, men nog tycker jag att jag ser en del av hennes mamma ...Hur som så är jag underbart glad över den nya lilla familjen som berikar vår tillvaro. Mormor är jag redan men nu kan ni också kalla mig farmor. Kan man önska sig mer?
Jag har avvaktat...
Insynsskydd är i detta hus ett måste om man inte vill att förbipasserande skall ha total koll på vad som försiggår. I vårt vardagsrum saknades sådana och jag hade låtit de cafégardiner , som föregående ägare så vänligt efterlämnade, sitta i väntan på att jag skulle finna något bättre. Det gjorde jag ju igår på Biskopsgården och i förmiddags satte jag upp dem. Egentligen är dem nog tänkta att fungera som fotskrapor, men.... Blev lite tveksam om jag verkligen skulle måla dem vita. Vid tveksamhet är det säkrast att avvakta. Sagt och gjort. Jag avvaktade. Ett par timmar faktiskt. Men sen slog jag till ändå. Att shabbymåla var i det här fallet inte det minsta svårt. Det hade nog varit svårare att låta bli. Och jag är nöjd med resultatet. Eller....?
Världen är liten...
Efter fredagens gårdsfest kändes det lite bra att ha en lugn lördag. Dagen inleddes med utflykt till Uppsala för att uppvakta Syster Ysters L som fyllt år i veckan. Passade på att göra ett nytt besök i Biskopsgården, där jag både gjorde fynd i loppisladan och handlade i butiken. Dels köpte jag de vita handledsvärmarna (eller vad man nu skall kalla dem??) som jag suktat efter sedan förra besöket i butiken. Inte för att jag vet riktigt när jag skall bära dem, men vackra är dem! Två fotskrapor/fönsterskärmar inhandlades också. Jag hade sett liknande från Jeanne d´Arc Living förra gången men tyckte dem var för stora för våra små fönster. Dessa var mindre och kommer att passa perfekt. Återkommer med bilder när de är på plats.
Hann också med ett samtal med kära lilla yngsta, tack och lov väl hemkommen från sin Kina-resa. Nu laddar hon om för en trip till Barcelona! Kära lilla äldsta är snart på hemväg med sin familj efter fyra veckor i Montenegro. Vad dem far omkring! Kollade också mailen och hade fått en bloggkommentar av Frida, alias Snor och Glamour, våra grannars sonhustru. Kollade hennes blogg och noterade att Snor och Glamourfamiljen bor, om inte grannar, så i alla fall på samma lilla ö som kära lilla yngsta. Världen är liten, eller så är vi alltid i händelsernas centrum...
Lördagen avslutades med grillning med den lilla familjen, dvs älskade, kära mittemellan, sonen och hans höggravida sambo, vilka snart blir tre. På måndag skall det ske. Den lilla prinsessan (det första flickbarnbarnet i vår familj) trivs med att ligga upprätt, dvs fel. Jag tror att det är ett tecken på att hon kommer att bära huvudet högt även i fortsättning. Denna hennes inställning har alltså lett till att hon skall födas med hjälp av planerat kejsarsnitt. Från och med imorgon kan jag alltså lägga till "farmor" på mitt CV! Nu måste jag först ut och måla fotskrapor/fönsterskärmar!
Gårdsfest i reservatet...
Vi bor i ett sk kulturreservat, dvs hus som man har bestämt är värda att bevaras för eftervärlden, bestående av ett litet antal rejält gamla hus och en ny byggnad innehållande ett antal garage. Allt är inhägnat med falurött träplank. Totalt fritt från insyn (om man undantar brandtrappan på en gammal industribyggnad bredvid).
Ytterligare ett hus, som dessvärre inte fick rum på bilden ovan, hör till gemenskapen. Ett falurött hus bredvid vårt och med den vackraste stenbelagda trädgård man kan tänka sig. Det är lite Bullerby eller möjligen Söderkåkar över vårt lilla reservat och i alla husen bor trevliga människor. I går skulle det arrangeras gårdsfest i reservatet, den första för vår del naturligtvis. Det var lite spännande tyckte vi. Visserligen har vi ju pratat med varandra under månaden som gått sen vi flyttade hit, men det vore ju en överdrift att påstå att vi känner varandra särskilt väl.
Vi hade bestämt att vi skulle starta kl 17 för att kunna dra nytta av kvällssolen. Vad tror ni hände? Himlen öppnade sig till ett rejält skyfall ungefär en kvart innan! Jag förhandlade lite med "han där uppe" som hörsammade mina böner och lät solen komma tillbaka, varvid vi bara blev liite försenade.
Kvällen inleddes med att vi alla gick runt och tittade i varandras hus och MiML och jag fick oss till livs en rejäl dos historia. Våra grannar vet nämligen allt som är värt att veta om både sina egna och vårt hus. "Rundvandringen var såklart särskilt givande för undertecknad, som har ett i det närmaste sjukt intresse av att se hur andra människor har det i sina hem och hela tiden spanar efter idéer och inspiration.
Efter de guidade turerna i tre av fyra hus (det röda skall vi gå igenom på nästa träff) samlades vi på vår gård där vi dukade upp vårt lilla knytkalas och hade supertrevligt ända tills runt midnatt.
Goda grannar i allvarlig konversation...
Vi skojade till det lite Christer (som numera går under namnet Grosshandlar´n) och jag...
Leif blev glad att få några att bjuda på sitt hemgjorda vin, riktigt drickbart...
Till slut falnade glöden och mörkret lade sig över det lilla reservatet ...
Då hämtade Leif sin eldkorg!
Visst är det häftigt!
Så småningom hade dock också ljusen brunnit ut och festdeltagarna drog sig tillbaka, var och en till sitt...
En kanonkväll!
Flera butiker att utforska...
Idag hittade jag ännu en webb-butik som fångade mitt intresse, Madame Petité, som bl a visar och säljer
Lantlig inredning . Har nu suttit och fullkomligt dreglat en lång stund. Vill ha allt jag ser och jag tror på allvar att jag måste boka in en turné landet runt och besöka dessa underbara inspirationskällor! Madame Petité ligger dessutom på bekvämt avstånd för mig...
Brunch med delar av La Familia...
Idag hade vi brunch med delar av vår stora familj. MiML:s äldste son med sin stora familj, min son med sin ännu så länge lilla familj. Vädergudarna var på vår sida, vilket innebar att vi kunde sitta ute och äta. Så här såg det ut före respektive efter.
Tar den tomma tallriken som komplimang, maten var ätbar.
I en av trädgårdsstolarna sågs underbara Mia, som om nästan exakt en vecka skall bli mamma till det första barn som kan kalla mig farmor! Hon är inte så arg som hon ser ut på bilden (fotografens fel!) bara trött på att vara gravid ;)
MiML:s fyra barnbarn hade väl sådär kul, i alla fall de tre största. Den minste blev nöjd av att bli ammad.
Nu är det snart dags att ställa väckarklockan, imorgon börjar allvaret...
Mera vitmålat...
Gårdagens loppisfynd har nu fått nytt liv. Spegeln, som var målad i någon bronsaktig färg, fick några strykningar med innegrund och på köpet fick taklampan en rejäl make over. Den har retat mig ett tag och efter ett tips på
www.mininredning.se inhandlades sprayfärg. Jag tyckte att tjejen i färgaffären tittade lite konstigt på mig, kanske misstänkte hon att jag skulle ut och klottra? Icke. Här har seriössprayats i garaget. MiML var liite orolig för bilen, även om den faktiskt också är vi. Han tog det säkra före det osäkra och körde ut den. Vår hjälpsamme granne, Christer, assisterade så att jag kunde hänga upp lampan i takstolarna och sedan sprayade jag på för glatta livet. Så här blev resultatet.
Till på köpet så har jag idag också hittat möjliga nya bokhyllor (de mellanbruna skall ut!) på Ikea. Tror dessa kan passa perfekt... Nu gäller det att på ett smart sätt övertyga MiML!
