Jobbar hemifrån...

Som ett resultat av ett par dagars ihållande torrhosta med tillhörande feber och värk i leder arbetar yours truly denna dag hemifrån. Ja, jag är inte mera sjuk än att jag kan göra det som behöver göras. Iförd pyamas. Om en stund ska hon emellertid intervjuas i direktsänd radio. Så inför denna hoppades det ur pyamasen och togs en dusch. Man vill ju vara fräsch när man blir intervjuad. Undrar om detta kan betraktas som maximal fåfänga, att snygga till sig inför en radiointervju!?

Hur som så tänkte jag i mellantiden passa på att visa upp den senaste inredningsförändringen. Och ansvaret för denna åvilar helt och hållet luftvärmepumskonsultens besök. Jag insåg plötsligt att vi, mot alla principer och tvärtemot vad jag själv till och med förespråkat i tryckt media, har möblerat för ett elektriskt element. Detta fick självfallet lov att åtgärdas. Den ursprungliga planen var att byta plats på arbetsrum och gästrum. På tok för mycket jobb dock. Efter lite eftertanke insåg jag att förändringen skulle kunna åstadkommas inom rummet. Kanske inte riktigt lika snyggt som innan, men klart mycket mera uppvärmningsvänligt. Och till på köpet uppfattas rummet som avsevärt mycket större eftersom arbetsbordet dessutom halverades. Så nu blir det att turas om alternativt att någon får sitta på flajen... Jag ber om överseende med den ojämna ljussättningen







Nu ringer radion snart så nu måsta jag nog måla läpparna. Ciao ;)

Vakre hjem...

Vakre hjem är en ständig källa till inspiration. Idag har jag kvalificerat mig till fem lotter bara genom att länka till deras blogg! Läs den här!

Till er alla från oss alla...

I dag är det Julafton, men till detta hushållet kom tomten redan igår. Förklädd till min syster, faktiskt. Jag presentades med inte mindre än två (!) fantastiska zinklådor. Och nu snackar vi rejäla och gamla doningar. Den ena ska jag använda för att förvara tidningar i, men vad jag ska använda nr 2 till har jag ännu inte bestämt. Tills vidare får de stå staplade på varandra. Mycket fin och uppskattad julklapp, tack syster!



Nu ska det stökas lite innan julfirandet tar fart på allvar. En riktigt God Jul tillönskar jag alla jag känner och inte... Var rädda om er och om varandra!





Värmepump eller inte...

En av mina kära kollegor informerade i förra veckan om sitt hushålls nyinvestering. En luftvärmepump. Inspirerad av hennes entusiasm över denna (i och för sig oerhört fula) nya inredningsdetalj tog Yours truly omgående upp ämnet i familjerådet. Som ett resultat av denna överläggning har hushållet ikväll haft besök av en av de möjliga alternativa leverantörerna. First thing tomorrow blir att djupintervjua kollegan för att få veta hur i hela friden de kunde komma undan så billigt. Kvällens leverantör indikerade dryga 55 tusenlappar, efter ROT-avdrag, medan kollegan hade kommit undan med ca hälften!? Hur som, tanken är lockande. Till på köpet kan man under varma sommarnätter få kyla från vidundret. Mycket pengar är det dock så det lär få bli nytt familjeråd. Och dessutom kommer en annan tänkbar leverantör på hembesök imorgon. Det gäller att kolla runt! En avgörande nackdel är som sagt att inomhusapparaturen är förbaskat ful. Visserligen vit, men ändå. Mitt yngsta ättelägg kommenterade detta med att "-du kan ju klä den med spets." Ja, det kan man ju faktiskt...

Värmepumpsmannens besök ikväll förde emellertid med sig också ett helt annat projekt. Nu ska här möbleras om. Arbetsrum och gästrum ska byta plats. Jag förstår verkligen inte vad vi tänkte på när vi flyttade in. Rummet vi använder som arbetsrum har morgonsol, vilket innebär att när man under den soliga årstiden ska "data", får sitta och krypa ihop och huka sig för att inte få solen i ögonen. Dessutom täcker skrivborden till viss del det elektriska elementet. Placerar man gästsängen i detta rum så hamnar den i alla fall utom räckhåll för morgonsolen medan gästrummet å andra sidan är helt befriat från solen strålar och alltså betydligt mycket svalare.

Nu undrar jag om det är någon som har lust att komma hit och flytta bohaget och dra om alla sladdar etc. Helst igår!

Babysitting...

Det uteblivna kalaset för Samuel 6 år uteblev som skrivet pga vinterkräksjuka. Mycket sorgligt på min ära, men ungen ska kompenseras! Paketen väntar på ynglingen. Dagen har därför ägnats åt ett annat, mycket mindre barnbarn, Juni 16 månader. Inför avlämningen förespeglades allehanda komplikationer såsom akut bronkit och därmed sammanhängande matvägran och viss nedstämdhet. Ungen har hittills överträffat alla farhågor. Glad som en lärka och har till och med inmundigat farmors köttfärssås tillsammans med stora mängder av majs. Till på köpet törnade hon in i sin resesäng redan före 19.00. Nu får vi se hur länge lugnet varar. Yours truly är beredd med vällingpåfyllning etc. Men sofar so good. Innan hon drog sig tillbaka ringde hon några telefonsamtal till gud vet vem? Men det såg ut att vara en seriös konversation :)


Kalas med förhinder...

I torsdags firade mitt gudabenådade och allra första barnbarn sin sexårsdag. Eftersom ungen har sin närmaste släkt utspridd över Mälardalen var det planerat att vi skulle fira honom imorgon, lördag. Vad händer? Kräksjukan slår till! Nu ligger den lille prinsen,  många mil bort, ledsen och olycklig över uteblivet firande. Mormorshjärtat blöder... Vi kommer att fixa ett kalas, krya på dig prinsen!


Lyckebo...

Att jag över huvud taget råkade på den helt bedårande, underbara lilla butiken, Lyckebo Inredning & Kuriosa, på Köpmangatan var en ren tillfällighet. Eller så var det helt enkelt meningen. Jag minns inte om det var i våras eller förra hösten, men jag gick bara förbi och den fanns där plötsligt. Vid mitt första besök hittade jag den fantastiska, stora väggklockan som sedan dess pryder ett av våra rara vardagsrum här i reservatet!



För en tid sedan, i slutet av oktober faktiskt, var det marknad på Köpmangatan och då passade jag på att göra ett återbesök (ska väl erkänna att jag faktiskt gjort ett och annat besök däremellan) och då gjorde jag en beställning på en underbar bänk. Min plan var att ha den vid sängens fotända för att nattetid låta överkastet vila där. Bänken fanns inte i butiken utan valdes ur en katalog, varför spänningen fram till idag varit olidlig. På grund av leveranstid och Yours trulys vintersemester har det dragit ut lite på tiden. Men det var det värt. Ikväll hämtades möbeln. Och bara det var ett mindre äventyr. Hushållets fordon är inte precis ett sådant som man får in särskilt stora föremål i. Det bar sig inte bättre än att MiML fick forsla hem bänken. Allt emedan Yours truly "tvingades" kvar i butiken för att senare hämtas upp. Även denna lilla väntetid hade positiva konsekvenser. Bänken platsade absolut perfekt. (Och nu inser jag dessutom att sovrummets byrå måste bytas ut.)



Den lilla påtvingade väntetiden resulterade i inköp av en helt bedårande lampa tillsammans med skärm och passande liten "kjol"...



MiML hade (som vanligt) en rolig kommentar när han återkom från leveransen av bänken i samma ögonblick som jag stod i begrepp att betala och förklarade att jag köpt en liten lampa. -En? -Blir den inte lite ensam, var hans kommentar. Så har det alltsåutvecklat sig. Han har förstått hur allt hänger ihop! Jag är nöjd!

SJ kan också ...

Tillbaka på svensk mark. Efter dryga två veckor. Första veckan på Fuerteventura avverkade yours truly accompanjerad av en riktig grabbförkylning och några rejäla regndagar. Jättekul! Avfärden från svedala blev till yttermera visso ett veritabelt äventyr. Just den helg då vår avresa var inplanerad hade SJ, av någon outgrundling anledning, planerat in tågstopp mot Stockholm pga av banarbete. Vi hade ju i god tid bokat in oss för hotellövernattning på Arlanda och därmed sammanhängande tågresa. Tågresan byttes mot pga banarbetet mot tåg-buss-tåg-resa. Första sträckan, Eskilstuna-Strängnäs, inga problem. Ca 15 minuter och därefter byte mot buss mot Södertälje. På Södertälje S till synes inga problem. Ett tåg stod och väntade. Äntrade tåget med varsin, ca 20 kg tung resväska. Tåget stod inne när vi anlände så allt kändes lugnt. Efter att vi suttit i vagnen någon minut fick MiML ett varsel. -Var fan är min väska, stönade han plötsligt. YT insåg raskt att han inte syftade på den ca 20 kg tunga. Utan snarare den betydligt lightare, laptopväskan. Dessutom innehållande hans samtliga två pass och plånbok laddad med allehanda kort. Ett av dem ackompanjerat med tillhörande kod! Såsom American Express, Eurocard och till hushållet hörande bankkort! Lätt panik utbröt. MiML proklamerade avgång från tåget för ilsnabb kontroll av huruvida tågbussen med den förhoppningsvis bagagerade väskan möjligen inte ännu hunnit äntra återresa till Strängnäs. Samtidigt som MiML jagade ifatt bussen påbörjade Yours Truly kontaktarbete med SJ. Efter femtioelva tonval och en himla många i kö före fick jag tala med en mänsklig stämma. Allt under det att Yours truly konstaterat att någon väska inte stod att finna på den fortfarande kvarblivande bussen.

Väntan, väntan och efter otaliga minuter en förstående stämma som till slut insåg allvaret och bad mig vänta. Väntade gjorde jag, ända till Yours truly noterade att nästa tåg till Stockholm var på avgående. Äntrade tåget, fortfarande väntande med SJ i telefonen. Efter bara några minuter efter avgång kom tåget i radioskugga och samtalet bröts! Paniken var nära och Yours truly såg framför sig alla förlorade penningar som en av slumpen uppdykt illasinnad kunde ha överkommit!

På Stockholms Central rusade vi till SJ:s kontor. Något som samtidigt ungefär 35 andra hade gjort i exakt samma ögonblick. Lång väntan! MiML telefonerade till vänlig person på sitt kontor. -Vart ringer man för att spärra alla kort? Ungefär samtidigt ringde Yours truly familjens spion, äldsta dottern. Äldsta dottern fattar snabbt och fick rätt omedelbart läget klart för sig. Inom sådär 45 minuter, dvs ungefär lika lång tid som det tog för oss att komma fram i SJ-disken, hade den underbara ungen inte bara lokaliserat väskan, helt intakt och med allt innehåll i behåll (genom att bl a tvinga fram privat mobilnummer till tågföraren) utan dessutom mobiliserat svägerska som kastade sig ut i vinternatten för att på Eskilstuna C hämta ut väskan, placera den i en taxi och skicka iväg den till hotellet på Arlanda. Där Yours truly löste ut densamma för en ansenlig summa SEK. Historien är egentligen längre, men detta är alldeles tillräckligt för att beskriva att vissa människor verkligen är födda med en god portion tur.

Innan återresan från Fuerteventura kände jag ett starkt behov av att föreviga den lilla svarta. MiML tittade först lite frågande på mig, men insåg snabbt vilket mitt syfte var.


RSS 2.0