Anithas blogg

Den till det Fribergska huset hörande trädgården är på ca 300m². En ganska stor del av härvarande trädgård har under den senaste tiden varit täckt av nedfallande päron. Päronen, som har fallit från ett av trädgårdens två fruktträd, har inte bara landat på gräsmattan. En inte oansenlig mängd har dessutom fallit ner på taket till den till reservatet hörande vedbods- och förrådslängan. Igår kördes, med hjälp av ovärderlig son, den för säsongen sista (?) sopsäcken, fylld med ruttna päron, till återvinningsstationen Lilla Nyby. Denna station är för övrigt värd ett eget kapitel. Hur som. MiML har tillbringat rätt mycket tid för att klättra upp på stege och försöka mota ner halvruttna päron från förrådstaket och förra hösten tillbringade han tillsammans med yours truly, åtskilliga timmar med att ta han om alla löv. Bland annat dem som härstammade från sagda päronträd. Igår fick vi så snilleblixten att försöka få bort det gamla trädet. Förresten inte bara att detta fäller oönskade mängder med frukt och löv, det är så himla högt att det definitivt utgör ett allvarligt hot mot det Fribergska huset - rent fysiskt alltså. Vilken höststorm som helst riskerar det falla rakt över sovrumstaket. Trädskrället är högre än grannens flaggstång. Nu har vi fått offert från hygglig firma som till en rimlig summa tusenlappar kan tänka sig att komma hit och ta ner eländet. Och till på köpet forsla bort spillet. Nu återstår, för grannsämjans skull, endast att ingen av de närboende lägger in sitt veto. En är redan vidtalad och har sagt ok. Nu väntar vi på nummer tvås bifall. Förhoppningsvis kan jag imorgon ringa hyggliga firman och göra en beställning.

Som bonus kan vi i så fall se fram emot sådär plus en timma solkväll! Och kanske till på köpet får vi två huggkubbar, det är päronträdet som tittar fram bakom den nyare.

Då och då läser man om bankkriser i olika former. Nu vet jag vad dessa beror på. Bankerna vill nämligen inte längre hantera  - just pengar. Något förvånande kan man tycka. Det är ju liksom pengar det hela handlar om. Tja, i varje fall vill de inte hantera riktiga sådana. Kontanter alltså. Inte ens vår egen, annars så goa bank, vill längre ta i dem rent fysiskt.

MiML har en liten ovana. Han jobbar nämligen plånbokslöst och har sina kontanter närmast kroppen, dvs i en byxficka. Där ryms inte så många växelmynt och sådana använder han sällan som betalningsmedel. Möjligen undantaget i parkeringsautomater eller annars i kundvagnar. Som en daglig rutin har han haft för vana att tömma dagens erhållna växelmynt i en skål, vars innehåll sådär nån gång om året har forslats till banken. Hittills har detta gått alldeles utmärkt. Eller rättare sagt tills för ett år sedan. När vi för någon dryg vecka sedan var på det årliga "utvecklingssamtalet" med sagda goa bank tog han med sig en påse med det senaste årets skörd, sisådär 3-4 000 kronor. Det visade sig dock att även goa banken för sådär ett ett år sedan hade slutat med kontanthantering så MiML fick fick bära hem påsen igen. Kontaktmannen på goabanken rekommenderade oss att göra ett försök hos Forex. Det gjorde jag idag. Den vänliga kvinnan bakom luckan förklarade dock att vi skulle förlora rejält på denna byteshandel, 150 kr/1000 kronor! Hon rekommenderade oss att ta "myntsamlingen" till en viss Ica-butik där man tydligen har en mynträknare och där man kan växla mynten till värdepapper - för en mindre avgift. Så får det bli. Årets julklapp till MiML är väl rätt given...

Nu undrar jag oroligt hur alla barnfamiljer gör med sina spargrisar.

Nu har det äntligen hänt. Rättvisa skall utkrävas! En riktig karl med civilkurage, Kent Grim, 59, har i en anmälan till DO (diskrimineringsombudsmannen) påtalat det diskriminerande i att inga karlar tillåts köpa biljett till föreställningen Ladies Night. För den oinvigde handlar det om en föreställning i Globen med Brolle, Martin Stenmarck och Andreas Johnson, dvs bara killar, och där publiken förväntas bestå av enbart (dreglande) kvinnor. Äntligen en som vågar ta bladet från munnen. Heder åt Kent Grim. Vän av ordning undrar hur länge det skulle ha dröjt innan omvärlden reagerat om det varit tvärtom. Alltså en show med, bara för att ta ett par exempel, Madonna, Lena PH och Charlotte Perelli och där enbart manliga besökare skulle få tillträde. 

Nu hoppas vi att DO prioriterar handläggningen av detta ärende så att Kent får sin biljett!

MiML på tjänsteresa. Yours truly smider planer. Har just bokat en liten vintersemester. Inte för att jag så nödvändigt känner behov av att åka bort. Men han gör det. Han som är den som reser mest i hushållet... Lite obegripligt. Hur som så har det nu surfats runt och hittats ett lämpligt resmål. Det finns en hel del resmål som lockar och är hittills outforskade, men i takt med stigande ålder önskar jag allt kortare flygtider. Nu blir det Fuerteventura en kanariö alldeles lagom långt bort. Och alldeles lagom när vintermörkret har lagt sig. Visst ser det väldigt turistiskt ut, men förhoppningsvis kan vi vänta oss lite sol, bad och några lata dagar...

Fredag kväll och dags att summera veckan. Onsdag-torsdag ägnades åt fastighetsföretagets årliga kick-off. Yours truly är visserligen lite inblandad i arrangemanget, men oaktat detta måste konstateras att det blev en riktig fullträff. Övningen gick av stapeln på en mycket bra anläggning. En som jag inte bevistat på mången god dag och jag måste erkänna att jag kände inte alls igen mig. Det blev i alla fall väldigt bra. Även om upplevelsen av att sova i säng från Hästen var något av en besvikelse. Min egen Lectus är minst lika bra, men förmodligen billigare. Dag 1 inleddes i alla fall med presentation av en ny medarbetare. Några hade liite föraning, medan andra var intet ont anande. Såsom varandes lite involverad hade yours truly inledningsvis lite svårt att hålla masken. Men det gick bra. Walter gjorde som vanligt succé och nu väntar kollegorna på hans introduktion.

Den externt inhyrda föreläsaren dag 1 gick verkligen inte heller av för hackor. Faktum är att har var super-duper! Michael Södermalm kan varmt rekommenderas för alla som har behov av att höra några sanningens ord. Vilken man! Vilket energiknippe! Blev nästan kär i karln, på min ära! Kvällen avslutades på sedvanligt sätt. Stavas disco. Många av mina kollegor är oerhört dansanta, ett par av dem faktiskt riktiga Michel Jackson-kopior! Det fina i kråksången på denna kick off var att den DJ som bokats genom konferensanläggningens försorg visade sig vara fastighetsföretagets egen favvo-DJ. Arne! Vet inte hur många gånger vi haft honom, men succé har det varit varje gång. Arne är bäst!

Överraskningen dag 2 nådde samma euforiska höjder som föreläsaren dagen innan, även om han var en helt annan sort. Gunnar Åsberg, lägg namnet på minnet och minns var ni hörde det först. Hemkommen igår kväll skulle jag försöka återberätta för MiML. Faktum är att, trots att jag var fullmatad med allehanda filosofiska funderingar, ändå inte var kapabel att leverera särskilt mycket. Men det finns därinne!

Att ha kick off onsdag till och med torsdag har sina sidor. Det kommer en fredag därefter. Imorse när klockan ringde önskade jag innerligt att det vore lördag, men icke. Denna dag och tillika veckan avslutades emellertid på allra bästa sätt. Jag kvitterade nämligen ut MiML:s julklapp från sistlidna jul. Dryga två timmar på SPA! Kroppspeelad, masserad, badad och väl ansiktsrengjord inledde jag helgen. Helt förbaskat underbart. Nu kommer jag sannolikt att somna in i fåtöljen framför tv:n. Varmt tack för julklappen, MiML. Snart är det jul igen :)

MiML och jag tog en promenad på lunchen. Mot F&S för att förnya våra träningskort. Det var lite liv och rörelse på gågatan, men vid valstugorna på torget var det bara Folkpartiets som var bemannad, eller rättare sagt bekvinnad. När vi kom upp från F&S var det fullt med polisbilar runt torget och gågatan och delar av torget avspärrat. Det visade sig att det under den korta tid som förflutit medan MiML fick håret klippt och jag handlade träningskort så hade ett värdetransportrån hunnit utföras vid Handelsbankens kontor, poliser komma på plats och ett helt kvarter spärrats av. Det känns inte som om det var så länge sedan det hände på exakt samma plats. När jag nu kollar mitt arkiv kan jag konstatera att det är nästan på dagen två år sedan! Det var den 28 augusti 2008. Om inte mitt minne sviker mig helt så var rånarna även denna gång vitklädda och jag tror inte dem åkte fast! Finns det möjligen ett samband?

För ett par år sedan bytte vi bank, MiML och jag. Det har vi inte ångrat. Vi är otroligt nöjda med Sörmlands Provinsbank/Danske Bank. Inte nog med att de har varit vänliga nog att låna ut en summa pengar till huset vi bor i, de har visat prov på sällsynt god kundvård. Vid flera tillfällen har vi inviterats till allehanda kundaktiviteter där vi matats med såväl nyttig information som underhållning och god förplägnad! Till yttermera visso har dem dessutom, på min "rekommendation", haft vänligheten att låna ut en summa pengar till yngsta dottern, som därmed kunde köpa sig en bostadsrätt på Stora Essingen. Och till och med föresvävat henne att hon nu skall kunna byta upp sig från sina 26 m² (rum och kokvrå) till en något mer långsiktig bostadslösning på sådär 40 m². Det förtjänar hon förvisso. Ikväll överraskade vår bank ytterligare. Det ringde en kvinna och erbjöd ett rådgivningssamtal. Inte för att vi precis har några akuta frågor som vi behöver få besvarade, men bara det att de bryr sig och vill hålla koll och kontakt med sina kunder är värt min beundran. De bekräftar definitivt teorin att nöjda kunder är den bästa marknadsföringen ett företag kan få! Tja, ni märker ju själva, kära läsare, att Yours Truly levererar :)

Läste i dagens pappersSvD om pandemin som aldrig blev någon. I detta hushåll, MiML är mitt vittne, förfäktade jag i ett tidigt skede att hystering och den massvaccinering som följde i dess spår möjligen skulle kunna vara ett resultat av framgångsrik (?) lobbyism från vaccianationsindustrin. Jäklars så mycket pengar dem måste ha tjänat på vaccinet.Undertecknad föll för trycket och är vaccinerad. MiML, som faktiskt tillhör en av de sk riskgrupperna hoppade. Ingen av oss insjuknade och så verkar det vara i de länder där man avstod från massvaccinering. Nu förefaller det som om klokare personer än jag är inne på samma teori. Frågan är vem vi skall tro på nästa gång något liknande inträffar? 

Inspirerad av en, både trevlig och vacker, god väns, blogg this morning tänkte jag att, tja kan hon hänga krogig arm i fönstren så kan ju jag, som ändå är 10 år äldre,  i alla fall köra runt lite med dammsugaren. Sagt och gjort. I ett gammalt hus städar man dock inte riktigt på samma rationella sätt som man kan göra i en något modernare boning. Betyder i undertecknads fall att man använder damm-munstycket ungefär lika mycket som det vanliga munstycket på dammsugaren. Kröp således omkring på golvet i vårt gästrum och dammsög listerna. Och utan att tänka mig för reste jag mig lite hastigt och olyckligt. I vägen stod en sekretär. Med utfälld skiva. I vilken jag naturligtvis dammade in med näsroten! Blodvite uppstod och nu hoppas jag att detta inte skall utveckla sig till en blåtira... Skulle kunna bli liiite svårt att förklara för kollegorna på jobbet imorgon. Nu när det varit Å-fest och allt...

Den gångna vintern gick hårt åt vår trädgård. Inte minst vår magnifika klätterros led svårt av att under lång tid vara inpackad i ett rejält ispaket. Så till den milda grad att densamma i början av sommaren faktiskt förklarades för hädangången. MiML och jag anföll den med såg och sekatör och hade det inte varit för undertecknads brist på kroppskrafter hade hela rotsystemet dragits upp. Men denna övning var mig övermäktig och jag beslutade mig för att låta det vara. I väntan på yngre starkare krafter, t ex sonen. När så MiML och jag återkom från två veckors semesterresa visade det sig att det trots allt var liv i den stackarn. Den hade vuxit en dryg halvmeter under vår bortavaro. Till en början var vi inte helt säkra på om det som växte verkligen var en ros, men så småningom dök där upp knoppar. I dag har två av dessa faktiskt slagit ut och detta frågetecken har nu definitivt rätats ut. Det är en klätterros. Denna pånyttfödelse tar jag som ett mycket gott tecken. Ett tecken på att envishet och livsvilja är goda krafter som kan bemästra det mesta. Här kommer bevismaterial.  

I dagens aftonbladet.se kan man läsa om nya, allvarliga hälsohot som tornar upp sig i horisonten. Nu är det kassakvitton (?) man ska akta sig för! Milde himmel. De förargliga kassakvittona lär ska innehålla bisfenol A. Lägg detta till transfetter, glutamat, färgämnen, konserveringsmedel etc. Nu känner jag att jag verkligen lever farligt, i botten av min handväska trängs nämligen en ansenlig mängd av just kassakvitton. Något lugnare blev jag av en läsarkommentar till artikeln där det dock påstås att det endast är i uppvärmning som disfenol a migrerar och att man alltså behöver äta soppa kokad på sina kvitton för att vara i riskzonen. Det är ju bara i slutet av månaden jag kokar soppa på mina kvitton...

Dem verkar ha det jobbigt, kändisarna. I dagens Expressen på nätet kan vi läsa att Laila Bagge ägnar ett långt blogginlägg på tidningen Mamas hemsida åt att kritisera Kikki Danielsson. -Jag är trött på alla uttalanden om hur synd det är om Kikki och att det verkar som att hela världen är emot henne. Det kanske är dags för henne att en gång för alla vakna upp och öppna ögonen på hur det faktiskt är i denna bransch, skriver Bagge på sin blogg. Allt enligt Expressen, jag har inte läste bloggen. Ja, nog måste det vara en tuff bransch. Så till den milda grad att man säljer sitt eget bröllop och kastar sig över dem som redan ligger. För egen del är jag rätt trött på Bagge...

Dag två av min "ensam-hemma-i-reservatet-vecka" har avlöpt osedvanligt väl. Förmiddagen innebar frukost i det gröna och lite småpyssel (har försökt mig på på decoupage). En kär moster, tillika min gudmor faktiskt, ringde och vi bestämde att hon och en annan kär moster skulle avlägga ett besök i reservatet imorgon eftermiddag. Det blir stort. MiML och jag bodde ju fram till för ett år sedan i en synnerligen centralt belägen våning i sju år utan att mostrarna hade tillfälle att hälsa på. Men nu blir det äntligen av. Till detta är jag ivrigt påhejad av MiML som tycker att det är av stor vikt att jag håller kontakt med de få kvarlevande av mina äldre släktingar. Det gör han rätt i. Dessvärre missar han ju mostrarnas besök pga sin resa till Sydafrika. Hur som. Här haver bakats inför mostrarnas besök. En blåbär och cocoskaka, vars recept jag hittade i det senaste numret av Lantliv samt en rabarberpaj som jag hittade på alldeles själv. 

Dagen har för övrigt innehållit en smått sensationell passivitet. Min vana trogen far jag oftast runt med dammsugare, mikrotrasor och Ajaxflaskan i högsta hugg, men vid pass 13 la jag mig med en bok i en solstol och hade radion inställd på P1 för att slölyssna till dagens sommarpratare samtidigt som jag läste boken. Så blev det inte. Boken fick ge sig och jag fokuserade istället på sommarprataren. Det gick inte att låta bli. Dagens pratare var Maria Akraka och hon var väl värd att lyssnas till! En mycket klok kvinna. Dessutom har våra vägar, hennes och mina, korsats en gång tidigare i livet. Något som hon dock är helt ovetande om. MiML:s äldste son köpte för ett antal år sedan hennes sommarhus i Ostra utanför Eskilstuna, för att bosätta sig där med sin lilla, men växande familj. Huset var verkligen inte stort, men väldigt charmigt och med en stor och härlig tomt. Nu bor där någon annan. Så kan det gå, men dagens sommarprogram rekommenderas å det varmaste.

Nu vankas Allsång på Skansen. Via TV:n :(

Imorgon inleds undertecknads sista semestervecka för denna sommar! En mycket ovanlig sådan dessutom. För första gången i mitt liv skall jag tillbringa en hel semestervecka alldeles på egen hand. Hemma! MiML har dragit till Sydafrika på tjänsteresa och jag har ägnat större delen av dagen åt att fundera ut lämpliga projekt. Alltså göra-om-hemma-projekt. Hittills har jag dock endast kommit upp med lite flytta-runt-på-saker-i-köket-övningar :( Eftersom yngsta dottern för tillfället är bostadslös och flyttar runt på soffor hos vänner samt gästsängen i detta hushåll lär det kunna bli lite städa och plocka upp prylar, men i övrigt behöver jag INSPIRATION! I synnerhet som vädergudarna inte förutspår något vidare sommarväder...

Besökte under dagen Coop vid Tuna Park. By exidence råkade vi passera ett megalager av den produkt som jag gissar blir höstens reavara. Alla kategorier! Terrassvärmare...



I dessa dagar är det uppenbarligem golv- och bordsfläktar som är mest efterfrågade...

Detta är bland det sjukaste jag har hört på väldigt, väldigt länge! Det lär ska vara någon form av konstprojekt som heter "Det lite billigare, lite sämre bröllopet". De som ställer upp slupas ihop och det är ingen som vet före vigseln vilken partnern blir. Och för säkerhets skull fick de skriva på en skilsmässoansökan redan innan vigselceremonin började!? Tydligen kan man göra vad som helst - i konstens tecken!!

Igår var en märkvärdig dag. Inte bara att den avslutades med kungligt bröllop. Jag började dagen som frivilligarbetare på loppis. Och inte vilken loppmarknad som helst. Det var inredning och lösöre från det nerbrunna Hotell Statt som skulle säljas i dagarna två. Vännen Irja som är direktör därstädes hade arrangerat utförsäljningen och det var med lite blandade känslor jag inställde mig till "tjänstgöring" igår morse. Men den tveksamhet jag hade känt innan gick rätt snart över. Trots att doften av brandrök bland alla grejor var absolut omisskännlig och satt kvar i näsan långt inpå kvällen, så kändes det faktiskt ändå helt rätt att hon lät Eskilstunaborna få tillfälle att köpa hem lite minnen. Jag shoppade till och med lite för egen del och yngsta ättelägget, Sofia, som jag också "tvingade"  med på övningen fyndade en lätt brandskadad moraklocka för 300 spänn. Bara urtavlan skulle ha kostat minst det dubbla på Tradera! Inatt skall MiML och jag sova i en säng som är bäddad med nytvättade hotellakan av underbar kvalitet! Den enda riktigt otäcka känsla som infann sig under gårdagen var att jag jag alltemedan jag packade upp en ofantlig mängd av otroligt nersotade glas tänkte på att den galning som förorsakat detta faktiskt fortfarande går fri. Kanske till och med fanns han bland loppisgästerna? Hemska tanke!  

Jag hann hem i precis rätt tid för Storkyrkan. Laddad med rosa champagne och skaldjur bänkade jag mig framför TV-apparaten. MiML roade sig med kollegor från världens alla hörn så jag fick sitta där och lipa alldeles ostörd. Jag njöt i fulla drag i flera timmar! Så mycket kärlek på en och samma dag! Leve brudparet - och Olle Westling!


(Bilderna är lånade från den bästa bröllopsbevakaren, Aftonbladet)