Rösta

Rösta

Julen ska dofta såpa...

Den som har besökt min blogg tidigare har möjligen noterat att jag har en viss förkärlek för att städa. Mina barn skulle nog kalla det mani, men de överdriver. Egentligen är det nog inte själva städandet jag gillar, mer känslan när det är klart. Som till jul till exempel. Just julen ska, enligt min mening, dessutom dofta såpa. Det är något jag fick med mig med bröstmjölken tror jag. Så var det när jag var liten och så ska det vara nu. Av det skälet har jag nu legat på knä en god stund och fingnuggat köksgolvet med såpindränkt mikrotrasa. Hade det gått att skura detsamma så hade jag självfallet valt den metoden. Nu är det emellertid så att köksgolvet i det Fribergska huset är handmålat. Med linoljefärg. Och fläckvis finns det dessutom rätt skapliga springor i plankorna. Rent blev det förhoppningsvis. Men vad i hela friden har hänt med såpan? Den doftar inte likadant som när jag var barn, inte alls lika gott. Och den lämnar definitivt inte efter sig samma känsla av nysvabbat! Till yttermera visso har golvet genom åren fått ett och annan skada, lite små hack och märken efter tappade föremål och liknande. Men det gör sig på bild :)



Grannen var över igår kväll. Vi berättade att vi haft funderingar på att måla golvet vitt. Han förfasades och påstod att märkena och hacken kallas patina. Och då känns det ju genast mycket bättre. Men var i hela friden kan man få tag i såpa som doftar såpa. Någon som vet?

Från oss alla...

Säg inte att jag ligger efter nu! Kommande helg är det julmarknad i kvarteren omkring och eftersom vi praktiskt taget stundtals bor i ett skyltfönster tänkte jag att det är lika så gott att hänga på. Börjar alltså bli beredd...

Julskyltat...

Det bor en ängel i mitt rum...

Ja, då syftas det inte i första hand på det som för närvarande dominerar kommersiell radio, Lalehs tolkning av Eva Dahlgrens fantastiska hit med samma titel. Nej, änglarna här är mer synbara. Det Fribergska huset har ju genomgått fönsterrenovering, vilken avslutades i veckan då ytterfönstren kom hem igen från målerifirman. Delar av den gångna helgen har därför delvis ägnats åt fönsterputsning. Denna gång utförd enbart av Yours truly eftersom MiML så påpassligt råkade få en i det närmaste akut tjänsteresa till varmare breddgrader. Och inom parentes kan jag ju utan att överdriva säga/skriva att det känns i kroppen idag! Hur som, eftersom vi bebor ett drygt 200 år gammalt hus har jag en tid närt tanken att lägga fönstervadd mellan ytter- och innerrutorna. Det är ju praktiskt taget lag på det i så här gamla hus. Nu kom jag till skott och lyckades komma över den sista rullen av denna vara hos en lokal färghandel och skred till verket. När jag påbörjat projektet kom jag på att jag nog sett att dylika vitvaror stundtals dekorerats med tomtar. Detta faller dock inte Yours truly i smaken. Vilket dock änglar gör. Och jag kan utan att överdriva påstå att här finns en del såna på lager. Nu bor ett antal av dessa mellan rutorna i husets fönster på bottenvåningen...

En liten sovande ängel gömmer sig bakom det vackra insynsskyddet

En ängel gömmer sig bakom insynsskydd i form av spetsgardin

En modig en som inte gömmer sig alls...

Nog den sötaste av dem alla...

Två som känner sig trygga med varandra
(väldigt osnyggt med Securitas-skylten, men syftet med denna är att informera utåt inte inåt)

Allt emedan jag letade fram dessa från sina gömmor hittade jag dessutom ett antal av större modell. En mig närstående, aka yngsta dottern, tycker att jag har gått lite för långt och för något år sedan föll jag till föga för hennes propåer och stoppade undan ett antal. Nu gjorde de sig påminda, lite här och var...

En gömd en...  Ännu en gömd...  Ännu en stackare...  Inte en ängel, men väl en änglalik påsklilja...

Visst kan man väl säga att det Fribergska huset verkar ha ett rätt omfattande beskydd?

Dagsljus, på återseende om tre veckor...

Det Fribergska huset i det lilla reservatet skall genomgå fönsterrenovering. Med början i morgon bitti! Inte precis så att vi själva skall utföra denna byggnadsminnesvårdsåtgärd. Inte alls! Vi överlåter det hela till proffs och tackar Gud för Rot/Rut! Åtgärden beställdes för en tid sedan och i förra veckan fick vi förmånen att få välja mellan att ta det hela i två omgångar á två veckor eller hela huset på en gång á ca tre veckor. Efter lite funderingar landade vi/jag i att det är bättre att få allt gjort så snart som möjligt. Inte nog med det, vi fick äntligen den berömda ändan ur vagnen och har nu monterat en glasruta i det innerfönster som sedan inflyttningen har saknat en sådan. Stor investering visade det sig, 75 kronor för glas, kitt och stift!? Till på köpet fick Yours truly alltså fuska som glasmästare

Fönsterrenoveringen som omfattar bara de yttre fönstren kommer att innebära att hushållet totalt avskärmas från dagsljus under den tid projektet pågår. Alla fönster kommer att kapslas in med för målerifirman behändiga reklamplatser precis som på bilden nedan. Alltså hela vårt hus kommer att bli en enda reklampelare för Lönnbergs Måleri. Och här bidrar jag ytterligare till detta!? Undrar om man kan debitera reklamskatt? Till glädje för huskramarna Björn Norman (arkitekt med själ för gamla hus) och Anna Götzlinger (kommunarkivarie med själ och känsla för gamla hus) kommer den förestående fönsterrenoveringen att innefatta utbyte av stjärnskruvar till mer för husets ålder tidstypiska spårskruvar. Till Björns stora sorg kommer vi dock inte fn att byta ut de kopplade fönstren på övervåningen. Undrar om detta ändå kan beveka den sistnämnda huskramaren att tillstyrka att det Fribergska huset kompletteras med en glasveranda? Hur som, nu är alla gardiner nertagna, skruvar mellan inner- och ytterfönster demonterade och allt annat krafs i fönstren bortplockat. Vi är redo att möta tre veckors mörker!


Jag vill ha inspiration...

När hösten gör sitt intåg brukar normalt infinna sig en viss inspiration när det kommer till heminredning/flytta runt på saker. Ännu har denna känsla inte riktigt infunnit sig, möjligen beroende på att den riktiga hösten ännu inte har anlänt. I väntan på densamma gick jag runt och tog lite bilder... Allt i sann förvissning om att inspirationen kommer. Upptäckte att det finns saker som ögat inte ser, men som kameran avslöjar bryskt. Och då syftar jag inte på dammråttor...






...och där står några "lik" i hörnet :(





Ajaj, där ligger fula gummihandskar på kanten :(




Sommarminnen, del 2...

Jag gillar verkligen hösten, en årstid som ofta ger inspiration av olika slag. Företrädesvis till inomhusprojekt. Nu ser jag till och med fram emot den kommande avlövning. Inte minst mot bakgrund av den fantastiskt vackra spaljen som gömmer sig, just i bakgrunden. Av humlen, som inte heller går av för hackor. Den har verkligen fått ett stöd i livet... Visst är den vacker!


Ett litet, litet projekt...

Ännu en bra dag. Lite garderobsstädning. Diverse sommarkläder förpassade till vinterförvaring i förrådet. Ett antal vinterljung inhandlade, dock temporärt på förvaring i garaget. Pelargonerna får stå ute ett tag till. Besöket på Plantagen resulterade också i inhandling av en trevlig piedestal. Murgrönan som vuxit sig rejält stor under sommaren ska tas in igen, men dess tentakler är nu så långa att de riskerade att hamna på golvet. Nöjd med piedestalen blev jag i alla fall.


Heminredning med förhinder...

Oj, det var länge sedan!

Efter lång sommarledighet återupptas aktiviteterna. Både här och där. När det kommer till heminredningsfronten smyger sig inspirationen på i takt med att hösten börjar göra sig påmind. Härstädes inleddes för en tid sedan projekt "arbetsrum". Det hela började med att en av mina favoritbutiker på sin facebook-sida la ut en bild på en stol, som direkt föll mig i smaken.



Bilden är, som framgår, lånad av Lyckebo själv.

MiML, som fick äran att transportera hem stolen efter att Yours truly varit i butiken och gjort sig oskyldig, lämnade vid hemkomsten densamma helt sonika ute på gårdsplanen med motiveringen "-den var ju rostig". Han är för rolig. Hur som, stolen kom naturligtvis in och på plats. Det blev omedelbart uppenbart att skrivbordet, två hurtsar och en bänkskiva, visserligen vita men ändå, absolut inte passade till stolen.

Det blev en rundtur på Blocket, vilket resulterade i ett mera passande sådant.




Det ena ger det andra när jag är i gång. Bokhyllan, en hemmashabbad lagerhylla, går mot sitt dystra öde som förvaring i garaget. Dock inte riktigt i den takt jag önskar. En ny sightseeing på Blocket och den uppenbarade sig, den ultimata bokhyllan, en färdigshabbad och vacker pjäs från Miljögården. Jag slog till direkt och så gjorde även Syster Yster. Det fanns nämligen inte mindre än två! 



(Bilden är säljarens, från Blocket, föremålen i hyllan ingick inte i köpet)


Nu, när arbetsrummet gick mot sitt färdigställande började vissa moln dyka upp i horisonten. 

Syster Yster, som så lämpligt är utrustad med släpvagn, dök upp och vi begav oss till metropolen Katrineholm för att baxa hem möblerna. En utflykt som i sig var något av ett mindre äventyr. Syster Ysters släpvagn har dåliga bromsar, säljaren bodde i en uppförsbacke och Syster Yster kan inte backa med släp. Nåväl, allt löste sig och hyllorna, som var extremt tunga, lastades på släpvagnen. Redan vid första anblicken av hyllorna slog det mig att de var otroligt höga och hela vägen hem gnagde en viss oro om att möjligen, möjligen var den alldeles för hög, dvs 220 cm.

Hyllan, som alltså inte är en Ikea-möbel, är inte delbar och definitivt för tung för att MiML och jag på egen hand ska kunna få upp åbäket på övervåningen! Ett desperat rop på hjälp i "husorganet" facebook resulterade i ett antal glada tillrop och goda (?) råd, varav det mest otippade nog var förslag att vinscha in hyllan genom ett fönster på övervåningen! Dessvärre hittade vi ingen vinsch i byrålådorna.

En lite udda sak med huset vi bor i är att det är olika takhöjd i olika rum, men aldrig hade jag väl gissat att takhöjden i arbetsrummet skulle visa sig vara ynka 217 cm!? Händige sonen tillkallades för att ge sin knäppa mamma ett gott råd för att lösa dilemmat. Här behövs en sänksåg, var han spontana och tvärsäkra konstaterande. Hyllan måste alltså kapas av sådär halvannan decimeter och tillbringar därför just nu sina dagar liggande i garaget, i väntan på att någon händig person försedd med sänksåg ska förbarma sig. To be continued...


Vår i reservatet...

Helgens projekt medan MiML är i oceanien blev i huvudsak på temat städning :(. Jag vet att det låter lite sjukt, men det är ju egentligen en syssla som jag faktiskt gillar. Idag bestämde jag mig också för att det är vår och gjorde en liten utflykt för att göra vårfint på trappen...



Rätt nöjd med den blygsamma vårpyntningen, må solen nu lysa över oss och penseerna överleva!

När jag ändå var igång med kameran passade jag på att ta några bilder på de nytapetserade och nymålade ytorna, nu när faktiskt allt sedan länge är färdigt. Rätt nöjd med det också faktiskt (nästan till och med att jag tycker den bajsbruna, även kallade guldockra, dörrarna numera är rätt ok...












Förhandsvisning...

Renoveringen fortskrider och resultatet ser mycket lovande ut. Därför har jag bestämt mig för att bjuda på en liten förhandsvisning...

Den underbart vackra strukturen på halltapeten går dessvärre inte riktigt fram på fotot.



Här kommer att finnas en hel del att fördjupa sig i om sömnlösheten sätter in...



Nu kliar det verkligen i fingrarna att få ta itu med den i mitt tycke roligaste fasen, att sätta allt i ordning.

Nya tapeter på G...

Tog en förnyad kontakt med Händige Håkan, som gjorde hembesök igår. Nu ska här tapetseras och idag bar det iväg till färgaffären. MiML var nog inställd på att vi skulle bli kvar till efter stängningsdax för han manade på och nickade vänligt bifall till alla prover som jag drog fram. I from förhoppning om att jag skulle bestämma mig snabbt. Så blev det faktiskt också och hela besöket var avklarat på en halvtimma.

Denna skall upp på väggarna i hallen på övre våningen:



I själva verket syns den knappast, och så här ser det ut idag.



Sovrummet skall få ett rejält romantiskt lyft med denna:



...och idag ser det ut så här:


Jobbar hemifrån...

Som ett resultat av ett par dagars ihållande torrhosta med tillhörande feber och värk i leder arbetar yours truly denna dag hemifrån. Ja, jag är inte mera sjuk än att jag kan göra det som behöver göras. Iförd pyamas. Om en stund ska hon emellertid intervjuas i direktsänd radio. Så inför denna hoppades det ur pyamasen och togs en dusch. Man vill ju vara fräsch när man blir intervjuad. Undrar om detta kan betraktas som maximal fåfänga, att snygga till sig inför en radiointervju!?

Hur som så tänkte jag i mellantiden passa på att visa upp den senaste inredningsförändringen. Och ansvaret för denna åvilar helt och hållet luftvärmepumskonsultens besök. Jag insåg plötsligt att vi, mot alla principer och tvärtemot vad jag själv till och med förespråkat i tryckt media, har möblerat för ett elektriskt element. Detta fick självfallet lov att åtgärdas. Den ursprungliga planen var att byta plats på arbetsrum och gästrum. På tok för mycket jobb dock. Efter lite eftertanke insåg jag att förändringen skulle kunna åstadkommas inom rummet. Kanske inte riktigt lika snyggt som innan, men klart mycket mera uppvärmningsvänligt. Och till på köpet uppfattas rummet som avsevärt mycket större eftersom arbetsbordet dessutom halverades. Så nu blir det att turas om alternativt att någon får sitta på flajen... Jag ber om överseende med den ojämna ljussättningen







Nu ringer radion snart så nu måsta jag nog måla läpparna. Ciao ;)

Vakre hjem...

Vakre hjem är en ständig källa till inspiration. Idag har jag kvalificerat mig till fem lotter bara genom att länka till deras blogg! Läs den här!

Till er alla från oss alla...

I dag är det Julafton, men till detta hushållet kom tomten redan igår. Förklädd till min syster, faktiskt. Jag presentades med inte mindre än två (!) fantastiska zinklådor. Och nu snackar vi rejäla och gamla doningar. Den ena ska jag använda för att förvara tidningar i, men vad jag ska använda nr 2 till har jag ännu inte bestämt. Tills vidare får de stå staplade på varandra. Mycket fin och uppskattad julklapp, tack syster!



Nu ska det stökas lite innan julfirandet tar fart på allvar. En riktigt God Jul tillönskar jag alla jag känner och inte... Var rädda om er och om varandra!





Värmepump eller inte...

En av mina kära kollegor informerade i förra veckan om sitt hushålls nyinvestering. En luftvärmepump. Inspirerad av hennes entusiasm över denna (i och för sig oerhört fula) nya inredningsdetalj tog Yours truly omgående upp ämnet i familjerådet. Som ett resultat av denna överläggning har hushållet ikväll haft besök av en av de möjliga alternativa leverantörerna. First thing tomorrow blir att djupintervjua kollegan för att få veta hur i hela friden de kunde komma undan så billigt. Kvällens leverantör indikerade dryga 55 tusenlappar, efter ROT-avdrag, medan kollegan hade kommit undan med ca hälften!? Hur som, tanken är lockande. Till på köpet kan man under varma sommarnätter få kyla från vidundret. Mycket pengar är det dock så det lär få bli nytt familjeråd. Och dessutom kommer en annan tänkbar leverantör på hembesök imorgon. Det gäller att kolla runt! En avgörande nackdel är som sagt att inomhusapparaturen är förbaskat ful. Visserligen vit, men ändå. Mitt yngsta ättelägg kommenterade detta med att "-du kan ju klä den med spets." Ja, det kan man ju faktiskt...

Värmepumpsmannens besök ikväll förde emellertid med sig också ett helt annat projekt. Nu ska här möbleras om. Arbetsrum och gästrum ska byta plats. Jag förstår verkligen inte vad vi tänkte på när vi flyttade in. Rummet vi använder som arbetsrum har morgonsol, vilket innebär att när man under den soliga årstiden ska "data", får sitta och krypa ihop och huka sig för att inte få solen i ögonen. Dessutom täcker skrivborden till viss del det elektriska elementet. Placerar man gästsängen i detta rum så hamnar den i alla fall utom räckhåll för morgonsolen medan gästrummet å andra sidan är helt befriat från solen strålar och alltså betydligt mycket svalare.

Nu undrar jag om det är någon som har lust att komma hit och flytta bohaget och dra om alla sladdar etc. Helst igår!

Lyckebo...

Att jag över huvud taget råkade på den helt bedårande, underbara lilla butiken, Lyckebo Inredning & Kuriosa, på Köpmangatan var en ren tillfällighet. Eller så var det helt enkelt meningen. Jag minns inte om det var i våras eller förra hösten, men jag gick bara förbi och den fanns där plötsligt. Vid mitt första besök hittade jag den fantastiska, stora väggklockan som sedan dess pryder ett av våra rara vardagsrum här i reservatet!



För en tid sedan, i slutet av oktober faktiskt, var det marknad på Köpmangatan och då passade jag på att göra ett återbesök (ska väl erkänna att jag faktiskt gjort ett och annat besök däremellan) och då gjorde jag en beställning på en underbar bänk. Min plan var att ha den vid sängens fotända för att nattetid låta överkastet vila där. Bänken fanns inte i butiken utan valdes ur en katalog, varför spänningen fram till idag varit olidlig. På grund av leveranstid och Yours trulys vintersemester har det dragit ut lite på tiden. Men det var det värt. Ikväll hämtades möbeln. Och bara det var ett mindre äventyr. Hushållets fordon är inte precis ett sådant som man får in särskilt stora föremål i. Det bar sig inte bättre än att MiML fick forsla hem bänken. Allt emedan Yours truly "tvingades" kvar i butiken för att senare hämtas upp. Även denna lilla väntetid hade positiva konsekvenser. Bänken platsade absolut perfekt. (Och nu inser jag dessutom att sovrummets byrå måste bytas ut.)



Den lilla påtvingade väntetiden resulterade i inköp av en helt bedårande lampa tillsammans med skärm och passande liten "kjol"...



MiML hade (som vanligt) en rolig kommentar när han återkom från leveransen av bänken i samma ögonblick som jag stod i begrepp att betala och förklarade att jag köpt en liten lampa. -En? -Blir den inte lite ensam, var hans kommentar. Så har det alltsåutvecklat sig. Han har förstått hur allt hänger ihop! Jag är nöjd!

Howard har landat...

Ibland är det inte långt mellan tanke och handling i det Pettersson-Fribergska huset. I lördags fattades det beslut, beställdes och lades ut på Blocket. I tisdags kväll hämtades de svulstiga möblerna av en glad och nöjd man från Södertälje, som till på köpet riskerade livet för att ge sig ut i ett fruktansvärt väglag. Idag anlände den, den nya soffan med tillhörande fåtölj. Att vi får vänta 12 veckor på fotpallen känns uthärdligt.

Äventyret att ta emot sändningen är i sig värd en särskild historia. Det har sina sidor att bo i ett reservat och att Schenker dessutom valde att skicka en chaufför som hade ont i både knä och rygg var ju trist. Men han kunde i alla fall ratta det stora åbäket så pass att han kom in på baksidan av huset. Som skickade av änglar dök två till grannfastigheten hörande fastighetsskötare upp. De var inte nödbedda utan hjälpte raskt till att baxa in två rejäla kollin innanför planket. Där fick de vänta till MiML dök upp. Nu, bara några få timmar senare är det på plats. Jag är såå nöjd. Och rummet ser betydligt rymligare ut, även om där faktiskt är sittplats för lika många som innan...






På min önskelista...

Det ser ju ut att gå i lås med vår möbelbeställning, även om vi kommer att få vänta på fotpallen. Ivrig som jag var missade jag att den inte fanns i lager. Men, men... Nu har jag, inspirerad av Besterman, surfat vidare och fått lite idéer till listan som det är hög tid att skicka till Tomten. Hittade den perfekta julklappen till Yours truly!



Vintage Sideboard Trunk! 5 995 SEK. Blygsam som jag är önskar jag mig bara två stycken. Realist, som jag också är, inser jag att det kommer inte att ske...

Så mycket bättre...

"Förvitningen" av detta hushåll hade inletts ett par år innan flytten till det Pettersson-Fribergska huset. En del av denna denna förvandling innefattade att byta ut en brun, förhållandevis ny, skinngrupp. Sagt och gjort. Den byttes mot nedanstående. Vilken dock är något för svulstig för sällskapsrummet i reservatet, vilket är betydligt mycket mindre än i tidigare boende...



För att fullända "förvitningen" och som ett försök att få det hela att smälta samman tog jag mig förra sommaren före att förvita även soffbordet. Ganska lyckat blev det. Om jag får säga det själv. Och det får jag ju.



Denna dag har dock hushållet, dvs yours truly och MiML, gemensamt kommit till insikt om att det är dags för förnyelse. Den svulstiga gruppen skall få gå vidare i sin karriär och bytas ut mot dessa, betydligt mer smäckra möbler. Känner mig såå nöjd. Och nästan mest nöjd är jag med hur jag så barnsligt enkelt fick MiML med på noterna. Vem låg på mig att se till att få ut den svulstiga på Blocket? Just det! Och en spekulant hörde av sig redan efter någon timma! 

 

Nu är det dags för veckans bästa tv-program "Så mycket bättre", en händelse som nästan verkar som en tanke. 

Ha en härlig lördagkväll! 


Tidigare inlägg
RSS 2.0