Vaddå, inte bitter Bodström?
En av sommarens semesterböcker var förre justitieministern, Thomas Bodströms, litterära debut (?). Bland det sämsta jag läst på länge. Skittråkig för att tala ren svenska. Nu har jag förstått jag att min reaktion i hög grad beror på att jag tillhör den svenska kultureliten!? Något överraskande må jag säga. Bodström, som blev sågad vid fotknölarna, hoppar upp igen som en Duracel-kanin och är på igen! Förklaringen till det första nederlaget kommenterar han så här: "- Vad annat var att vänta? Som minister hade jag ständiga konflikter med denna kulturelit."
Han tillägger "åren som fotbollsproffs har lärt honom att förlora". Jag är ju inte någon fotbollsexpert och kan inte bedöma vilken proffskarriär Bodström som allsvensk spelare i slutet av 80-talet har presterat. Men vad har tiden som justitieminister lärt Bodström? Inte i alla fall någon större insikt i kriminalromanförfattandets vedermödor. Såsom numera tillhörade svensk kulturelit (undrar hur jag ska fira detta kliv på karriärstegen) så blir min slutsats ändå: Lägg ner, Bodström! Att skriva böcker som fängslar är inte riktigt detsamma som att vara justitieminister som fängslar eller ens som att spela korpfotboll.
Han tillägger "åren som fotbollsproffs har lärt honom att förlora". Jag är ju inte någon fotbollsexpert och kan inte bedöma vilken proffskarriär Bodström som allsvensk spelare i slutet av 80-talet har presterat. Men vad har tiden som justitieminister lärt Bodström? Inte i alla fall någon större insikt i kriminalromanförfattandets vedermödor. Såsom numera tillhörade svensk kulturelit (undrar hur jag ska fira detta kliv på karriärstegen) så blir min slutsats ändå: Lägg ner, Bodström! Att skriva böcker som fängslar är inte riktigt detsamma som att vara justitieminister som fängslar eller ens som att spela korpfotboll.
Kommentarer
Postat av: Gubben
Lite av "Surt sa räven..."
Jag har valt att inte läsa boken... det gjorde jag tydligen rätt i!
Trackback
