Ny arbetsvecka och femårskalas...
Den första dagen efter hemkomsten inleddes med ett frisörbesök. Att blåsa håret med en fön som gick på 110 volt hade gjort mig tokig och det kändes som om luggen hängde ner över näsvingarna. Ett desperat sms gick iväg till yngsta dottern med en vädjan om att boka klipptid hos vår gemensamme hårvårdare, Vice Vasilj. Min vädjan hade framgång och besvarades snabbt med "Du har klipptid 08.30 på tisdag". Den underbare människan slog alltså upp portarna till salongen en halvtimma tidigare för att avhjälpa mitt problem! Det kallar jag kund/hårvård!
Jag blev mycket nöjd med luggen, men denna och de närmast följande dagarna gick jag ändå omkring och kände mig som om jag hade bomull i huvudet och sov urdåligt på nätterna. Det kallas jetlag och har aldrig drabbat mig tidigare. Nu vet jag hur det känns...
Framåt helgen hade jag repat mig från den fysiologiska åkamman och kunde ladda för femårskalas. Mitt alldeles första egna barnbarn firade sin 5-årsdag. Han fyller faktiskt på riktigt först idag. Grattis Samuel, mormor älskar dig! Problemet i sammanhanget var, vad köper man till en kille på 5? I leksaksaffären (ja var går man annars) kände jag mig som på besök på en annan planet. Jag ringde desperat till gossens mamma för att få råd. -Köp ett Bakagun-spel, sa hon. Hon fick bokstavera flera gånger innan jag fattade! Men sagt och gjort, ett Bakagun-spel blev det. På kalaset visade det sig att den lille gossen presentats med ytterligare ett, om än inte exakt, likadant! Den stackarn blev utsatt för ett av sitt livs första stora och svåra val. Byta eller behålla. Hans mamma förklarade för honom att om han bytte så kunde han få MASSOR med andra leksaker. Men, nej. Han valde behålla. En klok man.
