Lat dag med lattemammor...

Jag ska inte klaga. Jag ska inte klaga. Men attans varmt är det! Dagens varma och fuktiga dag bjöd på umgänge med lattemammor, dvs sonhustrun och ett par av hennes vänner, varav en med barn och en utan, men den sistnämnda bjöd i stället på underbar rabarberpaj. De små flickorna, Ella och Juni,, glötte på friskt i den lilla poolen alltmedan deras mammor dåsade i solstolar. Nej, det var verkligen en rejäl överdrift. Små flickor runt ett år kräver verkligen konstant uppmärksamhet och passning.

        

Nu vankas dusch och därefter fotboll på Tunavallen. Hur nu det skall bli i denna tropiska hetta. Ja, det är ju som tur är inte jag som skall vara på planen...

Aircondition - not!

Vid pass 17.30 igår kväll kom MiML och jag med tåget från Arlanda och Stockholm. Dessförinnan hade vi råkat sammanstråla med en intressant person som jag skall be att få återkomma till! Hemmet, som varit väl bevakat, var trots det tämligen instängt och temperaturen inomhus pekade mot 30 grader. Vi var rätt sega efter att ha stigit upp tidigt i vårt luftkonditionerade hotellrum på Skiathos för att bege oss hemåt. AC är dock inget som detta hushåll förfogar över. Mer än sk norsk sådan. Alltså KD, dvs korsdrag. Drag var dock inte något som vädergudarna bjöd på igår kväll. Efter att vi vridit och vänt på oss och svettats olidligt klev MiML helt sonika ur bädden runt 02.00 och stegade, iförd endast kalsonger, ut i förrådet på gården för att leta efter en fläkt.  Heureka. Där stod den. Alldeles till vänster direkt innanför dörren! Ära vare Gud i höjden och frid på jorden. Den gjorde, om inte underverk, så i alla fall tillvaron mera uthärdlig! Kakelugnen i bakgrunden får bida sin tid till december!


Raggarbrud in spe...

Efter att ha ägnat större delen av dagen med att ge gräsmattan första hjälpen, konstgjord andning etc fick hushållet besöka av sonen med familj. Det sistkomna lilla barnbarnet, prinsessan Juni av Augusti 2009, hälsade på farmor efter att ha bevistat sitt första (troligen inte sista), Power meet, i Västerås. Mammas raggarbil har numera utrustats med barnstol i vilken Prinsessan förefaller att trivas som fisken i vattnet! Innan det var dags för hemfärd poserade Prinsessan i sin amerikanska bikini allt emedan hon avnjöt farmors nyplockade röda vinbär !



Sen var det dags att packa in den lilla familjen i familjebilen...

     

Barnstol är icke standard i dessa fordon, men händige sonen har sett till att bilen numera är så barnsäkrad som det bara går (dock färdas päronen fortfarande obältade!).

        


Skansen, here we come...

Jag har en skuld till äldsta dottern som fyllde år i början av april. Tänkte presenta med ett resebidrag för en resa till lillasyster i Bryssel. Nu verkar denna emellertid inte bli av, tiden går fortare än vi anar och minstingen är snart på svenskt terretorium igen. Eller kanske är hon det nu också? Vet faktiskt inte exakt vilken diplomatisk status hon har, vid ringklockan på dörren till hennes lägenhet står det faktiskt "Ministry of justice"... Hur som, imorse fick jag en idé till alternativpresent till äldsten. Ett  besök på Skansen med tillhörande lunch på Solliden på den svenska nationaldagen. Föll dock inte i god jord. -Nej, jag vill inte gå med två barn på Skansen just på den dagen av året då det är mest med folk, kontrade äldsten. Hon är förmodligen helt ovetande om att hon råkar ha två av landets mest välartade och lätthanterliga barn!?  Hur som, mormor är flexibel. Det blir ett besök på Skansen, med tillhörande smörgåsbord på Solliden. Men dagen innan 6 juni, dock :). DET ska bli så kul. MiML och jag äntrar tåget mot huvudstaden vid pass 10.00 på lördag och sammanstrålar med den lilla familjen på lämplig plats. MiML är dock ännu helt ovetande om denna utflykt, han drog till Gent på eftermiddagen. Efter lunchen väntar diverse aktiviteter som t ex ansiktsmålning, dock inte för yours truly, men väl för de yngsta!

Hälsoresan 2...

Helgens utflykt till dottern i Bryssel artade sig till rena hälsoresan. Till bostaden som den unga damen förfogar över hör ett fashionabelt gym med tillhörande bastuanläggning. Efter att ha tillbringat en natt i en inte helt bekväm bäddsoffa, blev yours truly upptvingad av dottern för att köra ett pass på gymmet! Därefter serverades frukost. Eftersom dottern för tillfället följer en low carb-diet blev det för oss att göra detsamma. Inte alls fel! 

Vi turistade sedan hela dagen och gjorde bl a ett besök på Mini-Europe, ett miniatyr-Europa, där alla EU-länder finns representerade med olika kända byggnader. Sverige symboliseras för övrigt med en miniatyr av Stockholms Stadshus, en byggnad som vi fick lära oss en hel del intressanta saker om. Lördagskvällen firades MiML:s födelsedag på restaurang, Belga Queen, där vi avnjöt den mest otroliga skaldjursplatå jag någonsin skådat. Till på köpet bjöds det på annorlunda och och spännande toalettbesök, vilket beskrivs och illustreras bäst av dottern! Imorse varierades träningen med en rask promenad till slottsparken där det power-walkades och joggades. Denna övning följdes av bastubad. Styrkta till kropp och själ promenerades det sedan till en annan park där det intogs en fantastisk brunch.

Nu är vi återkomna i hemmet efter en supertrevlig helg, tack Sofia. Det enda jag nu saknar är min eltandborste som blev kvar i Bryssel...

Mot Bryssel...

Här i hushållet packas det. MiML och jag skall tillbringa hänryckningens helg hos yngsta dottern i Bryssel. Min lilla gull-fia har blivit stor flicka och jobbar för några månader hos Sveriges EU-kommissionär, Cecila Malmström. Ja, jag erkänner, jag är väldigt stolt över detta mitt yngsta ättelägg. Må hon bli statsminister! Stolt är jag för övrigt över alla mina tre helt underbara, vuxna och underbart kloka "barn". Många gånger har jag förundrats över hur det kunde bli så. Inte tack vare mig, snarare trots. Men det är historia. Nu packas det i alla fall. Lågprisjätten har sina bagagebestämmelser som det gäller att följa till punkt och pricka. Till på köpet har det lilla underbarnet beställ finncrisp och Kalles Kaviar. Så här gäller att leverera!  

Askans konsekvenser...

Något de flesta av oss lärt den senaste tiden är väl att inte ta så himla mycket för givet. Som att flygplan lyfter och landar efter tidtabell. I vår familj har vi numera blivit varse det isländska vulkanutbrottets konsekvenser. Halva släkten är inblandad, faktiskt.

Syster Yster gjorde härförleden en resa till, av alla ställen, Island! Den var naturligtvis sedan länge inplanerad. På ett hår när blev hon och hennes sällskap kvarblivande på ön! Syster Yster är för övrigt den enda jag känner hittills som faktiskt sett askan dessutom. Hur som så kom hon hem ordentligt. Ungefär samtidigt som hon skulle landa var tiden inne för sonens och hans flickväns avresa till en, också den sedan länge inplanerad, långweekend till New York. Avresan försenades sådär 30 timmar, dock inte på grund av askan. Sades det i alla fall. Nej, det var något fel på planet som gjorde att avresan som var utsatt till tidigt onsdag morgon förskjöts till sen torsdag eftermiddag. Surt att bli snuvad på en hel dag i New York, tyckte såklart det unga paret.

Det visade sig att den isländska askan skulle komma att ge dem sjufallt igen. Återresan till Sverige som var inplanerad till tidigt, tidigt måndag morgon svensk tid kom nämligen av sig. Planet, som lyfte enligt tidplan, fick nämligen vända om efter tre timmar i luften! Tidigast ombokningsbar avgång visade sig dessutom vara torsdag denna vecka!

Nu blev ju plötsligt goda råd väldigt dyra. Den lilla dottern som var hemmavid med sin mormor måste ju tas om hand. Mormor hade en inplanerad semesterresa till Malta med avresa torsdag morgon och farmor, dvs yours truly, en inplanerad resa till Bryssel fredag kväll.

Det har nu minst sagt varit ett dygn av dramatik. De unga tu har tillbringat hela tiden på flygplatsen i New York som sk standby. Det innebär att man sover och lever på flygplatsen eftersom man inte vill riskera att missa en eventuell möjlig avgång. Huvaligen.

Idag avlöste således undertecknad mormor som behövde hem och packa och inriktade mig på att stanna här till fredag morgon. Har för övrigt för en kort stund sedan sövt det lilla flickebarnet. Med framgång dessutom! Emellertid har vi numera förberetts på att det unga paret bokats in på en flight via München, vilket innebär att om allt går som det skall dyker de upp i detta hushåll vid lunchtid imorgon. Nu återstår att se hur det går för mormors och farmors förestående flygresor...

Förhoppningsvis kan vi allesammans framöver se tillbaka och skratta åt det hela. Men sonen, som dessutom är väldigt flygrädd, lär inte planera några luftfärder på länge än. Så här glad är underbarnet (fast bilden är sonens, tog mig friheten att sno den från hans hårddisk, eftersom jag just nu sitter vid hans dator...)


De flyger och far...

Knappt hade sonen med sambo lyft från Arlanda (efter sådär 30 timmars försening) mot New York, när yngsta dottern landade på Skavsta för några dagars Sverige-besök. Det första hon gjorde (?) när hon landat var så klart att slå en pling till mamma, vilket MiML tyckte var lite märkligt. Han förstår inte sånt :) Hur som, nu är två i Sverige och en utomlands. Ungefär som vanligt alltså :(

Ikväll föds ännu en Djurgårdare...

MiML är iväg på hockey med sitt äldsta barnbarn. Ja, det är inte vilken match som helst. Det är Djurgården i semifinal 4 i Globen! Utflykten är barnbarnets 8-årspresent och farfars baktanke är förmodligen att ungen skall konvertera till Djurgårdare. Den stackars ungen har dessvärre dåligt inflytande från hemmet, men innan han återbördas till detsamma (iförd Djurgårdströja) skall han ha kommit på bättre tankar är tanken. Nu vet jag att jag är ute på djupt vatten och kommer att få påhopp från både arbetskollegor och släkt. Med tanke på att motståndarlaget heter LHC.



Räkan fyller 100...

Ett av mina barnbarn, Simon, fyller år på fredag. Två år. Trots sin ringa ålder är han väldigt pratsam. Igår pratade jag med honom i telefon och förutom att han drog av den vanliga "dumma-mormor-kommentaren" så pratade vi om den förestående födelsedagen. Jag frågade (korkat iofs, jag vet) hur många år han fyller. Han svarade: -100 år!? Undrade naturligtvis hur i hela friden han kunde tro det, men hans kloka mammas teori är att det naturligtvis har med texten i hyllningssången "Ja, må han leva..." att göra. Självklart. Uti hundrade år! Det där med "dumma mormor" tar jag dock inte på så blodigt allvar, det är många som är dumma just nu enligt den unge mannen. Hur som så är det otroligt att den lilla räkan fyller två. Så här såg han ju ut alldeles nyss.




På bilden omfamnad av sin favoritmoster!


Juni och jag...

Igår tog jag årets premiärdopp. Dock inte utomhus, utan på babysim med Juni, snart 7 månader. Jag fick vara stand in för pappan, som hade andra åtaganden.  Det var visserligen varmt i vatten, men det var för attan djupt. Knappt så att yours truly bottnade. Jag fick stå på tå i bassängen. Babysim existerade inte "på min tid" så det var en helt ny upplevelse. Som tur är var det bara lektion 7 så eleverna har ännu inte kommit till det stadium då päronen förväntas dra ner dem med huvudet under vattnet. Nej, igår var det mer odramatiskt med sång och lite flytövningar. Juni verkade mest njuta av att få ligga och flyta på en madrass...

Senare på dagen överlämnades den lilla i farmors vård för att nattgästa. Till en början var ungen go och glad men i samma stund som föräldrarna gick ut igenom dörren började hon vråla, i det närmaste otröstligt. Sen somnade hon för att vakna som en helt annan människa. När det var dags för kvällsgröten kom hon förmodligen att tänka på sina föräldrar, som var borta och roade sig på egna händer och då kom det lite tårar på nytt. Lösningen på detta blev HM:s vårkatalog. Det finns bara ett ord. Succé! Hon gillade verkligen vårmodet. Så till den milda grad att hon till och med dreglade över de pastellfärgade kreationerna. Det var verkligen en icebreaker, för sen var hon inte ledsen någon gång. Och i morse skrattade hon det första hon gjorde när hon slog upp sina ögon bredvid farmor i sängen (ja, hon hade nattvandrat lite).

I skrivande stund sover hon lite förmiddag och föräldrarna är förmodligen inte långt borta. Puh :)




Julen är här...

Fem måsten för att det skall bli jul: Skinka, köttbullar, sill, snaps - och såpskurade golv. Doften av såpa ger mig så starka barndomsminnen. När man gick och la sig var det ett lätt kaos i hemmet med skinka i ugnen, sillinläggning, strömmingsrullader, köttbullerullning etc etc på gång i köket. Men när man tassade ut i köket på morgonen var det som om en ängel hade varit på besök under natten. Inte ett spår av kaos. All mat var tillagad och undanstoppad och köket var skinande rent och doftade såpa. Det var ju mycket riktigt en ängel som hade varit där. Min heltidsarbetande mamma, som drog ett tungt lass för familjen hade naturligtvis varit uppe halva natten och fixat och donat. "Snön lyser vit på taken, endast mamma är vaken..." Sedan länge står jag ju själv för såpdoften. Vill för säkerhets skull helst vara sist ur köket kvällen före dopparedagen och det sista jag gör är att ta fram skurhink och mopp. Och när jag kommer in i köket på julaftons morgon så är det som om någon annan än jag ändå har fixat allt och jag känner precis samma känslor av julstämning och förväntan som när jag var barn. Magi!

Eftersom vi skall tillbringa kvällen före dopparedagen hos svåger och svägerska fick jag tjuvstarta med såpan redan igår så möjligen har doften lagt sig till imorgon bitti. Kan hända jag ändå drar ett tag med moppen innan jag går och lägger mig, bara för att vara på den säkra sidan... God Jul på er alla!


Julbord med familjen...

Lördagens julbord med familjen avlöpte väldigt väl. Många tycker att det var ett lite udda sällskap. 19 vuxna och 5 barn, varav 2 st mer eller mindre sovande. MiML och jag, alla våra barn med sina respektive och några svär/föräldrar, våra respektive fd make/maka, MiML:s äldste sons fd sambo samt MiML:s 4 barnbarn och 1 av mina! Det blev en mycket trevlig kväll med middag på Tingsgården och lite "efterfest" och det hela slutade ett par timmar efter midnatt med lite (?) cognac hemma i vårt kök. Det kan tyckas lite knepigt, men som så många familjer utvecklat sig så tycker jag fler borde umgås som vi. Här kommer ett axplock från kvällen...



Violetta (Mias mamma), hennes man Oliver och en del av Mia.



Radde och hans hustru, min vackra Jenny och del av Mikael (min sonhustrus bror) ...



Andjela och hennes Adam (MiML:s yngste son) ...



Anna (MiML:s äldstes sons fd sambo) och en del av MiML



En del av min yngsta dotter Sofia...




Kicki (MiML:s tidigare hustru) och del av Andjela samt Jenny i bakgrunden ...



David, min vackre och underbara son ...



Karin (MiML:s äldste sons hustru) och deras söner Nikolaj och Dante i bakgrunden



Andreas, MiML:s äldste son (problem med kameran?)



Dan (MiML:s äldste sons svärfar, dvs Karins pappa) ...



René, Karins mamma (med Nikolaj i förgrunden)

    

MiML, jag (med Juni) och del av Bengt, min tidigare make, tillika Sofias och Davids pappa (foto: Jakob)



Viktor, äldste son till Andreas och Anna



Jakob, Andreas och Annas yngste son (och del av Anna)



Juni, dotter till David och Mia (och del av hennes farmor, dvs jag)



...och en del av mina vackra, Sofia, med Oliver i bakgrunden, en liten del av Adam på sin vänstra sida och en lika liten del av sin pappa på sin högra...

...ingen glömd? 


Det är inget fel på Fars dag...

Idag heter det "Fars dag". Det är väl egentligen inte så märkvärdigt eller något fel på det, även om varje dag för de män som har barn väl är någon form av "Fars dag". Det kanske är bra att det ändå finns en dag då alla kan ägna sina fäder lite tanke. Dem är ju ändå på ett påtagligt sätt 50% av upphovet till vars och ens existens. Mina egna kloka barn är så vuxna så de behöver inte längre min hjälp att komma ihåg att uppmärksamma det hela på lämpligt sätt, men när det kommer till MiML:s barn har denna uppmärksamhet genom åren varit något ojämn. Men som sagt/skrivet, det är ändå inte världens viktigaste dag och egentligen är det väl alla de övriga av årets dagar som räknas. I år har dock hans ynglingar överraskat. Resultatet av denna överraskning är i alla fall att MiML just nu sitter och äter middag med sina två söner på extra Fars-dags-öppna Restaurang Grappa! Jag tror att det är deras första på-tre-man-hand-stunden på många, många år. Jag säger som Fylking: Äntligen! Hoppas och tror att de har det riktigt supertrevligt! Sådan kvalitetstid behöver man med sina barn, även om de är 30 och 35 år gamla. Ens barn är och kommar alltid att vara barn, så är det.

För egen del har jag tänt några ljus på graven...

Proud Anitha - yes!

Igår firade vill den lilla minstas födelsedag. 27 år. Eller var det 17? Brunch för den närmaste familjen på Sjöpaviljongen vid Alviks Strand. Supertrevligt. Om någon skulle fråga, fråga gärna, vad jag är mest stolt över i mitt liv, så är det faktiskt tre saker. Eller inte saker egentligen. Nej, tre levande varelser. Inget jag rimligen kan ha gjort i mitt liv har dock gjort mig förtjänt av dessa tre, helt underbara människor. Jag är verkligen såå stolt över dem alla tre. Även om de alla tre ser rätt blåögda ut (och dessutom blonda, även om David gör vad han kan för att dölja det)  så är det långt ifrån hur dem är, bokstavligen! Så kloka! Och visst är dem vackra också!

 


En oktoberdag med Juni...

Dagen med Juni avlöpte väl. Den unga damen anlände strax före 10 och började med att inta en tidig lunch. Ca 90 ml fick hon nog i sig innan hon törnade in för att sova oavbrutet i närmare tre timmar. Hon fick sova i sin vagn i trädgården alltmedan undertecknad stängde densamma för vintern. Trädgårdsmöbler in i garaget, lite lövkrafsning etc. Innan hon ens hade vaknat dök hennes mamma upp. Så särskilt mycket kvalitetstid med farmor blev det ju inte. Efter ännu en matomgång passade dock den lilla prinsessan på att somna i farmors famn. Farmor hade alls inget emot detta så vi tillbringade halvannan timma tillsammans i en bekväm fåtölj. Sen var det dags för mat igen. Då hade också fadern till prinsessan förenat sig med det övriga sällskapet så nu utbröt nästan slagsmål om den lilla. Så illa blev det dock inte, men efter måltid nummer tre drog den lilla familjen hem till sitt. Och nu längtar farmor till nästa gång. Då skall farmor lägga rabarber på lilla prinsessan en hel natt! Undrar vilka som kommer att sova sämst, prinsessan och jag eller hennes päron. Farmor gissar på de sistnämnda. Dem litar nog inte helt på att jag kommer att ligga vaken hela natten och kolla om hon andas...

Juni!

Idag var Juni äntligen i tidningen som "nyfödd". Tja, den unga damen är faktiskt numera en bit över två månader så det var baske mig på tiden. Bra blev det också, även om sonhustrun tycker dem såg sura ut :) Jättekul idag också att jag efter en månad fick svarsmail från kusinhustrun, Kenths Ingmarie. Sätt ett avtryck för attan när ni läser. Hur ska jag annars veta ni varit här? Imorgon kommer lilla Juni hit och skall bli ompysslad av farmor medan mamman får massage och pappan gör något nyttigt hos sin pappa. I löv! Välkommen till farmor, Juni!

Farfarweekend är över...

Hushållet har haft farfarweekend. Farfarweekend var MiML:s present till ett barnbarn som fyllde sex för en dryg vecka sedan. Det innebar att sexåringen hämtades i fredags, bl a bjöds på hämtpizza, fri vakentid obegränsat med god och en heldag i Kolmården med farfar. Med på utflykten skickade jag en kamera med nyladdade batterier och dessförinnan instruerade jag sexåringen i hur man handskades med kameran. Han fattade mycket snabbt. Så snabbt att batterierna var nästan urladdade vid ankomsten till Kolmården :) Ett gäng bilder blev det dock, vilka jag brände på en cd-skiva som han fick med sig som minne av helgen. Flera av bilderna var riktigt bra, några dock lite svårtolkade. Den här t ex...



Den unge mannen hade dock en fullt rimlig förklaring när vi tittade på hans alster i morse. -Det är mitt finger!
Jag tror han blir en stjärnfotograf vad det lider...


Dagen efter...

Idag är vi lite dan efter i det här huset. Gårdagens 30-årskalas känns både i kroppen och knoppen. Det var ett trevligt kalas med deltagare i varierande åldrar. Från alldeles nyfödda till +55. Av denna bild framgår att dryckesutbudet var väldigt målgruppsanpassat...



Födelsedagsbarnet presentades, både med sånt han ville ha och sånt han behöver, som t ex städutrustning i form av diverse toaborstar och tvättsvampar.


Festvecka...

Denna vecka går i festligheternas tecken. Först ut var Junis mamma, dvs min vackra sonhustru Mia, som firade födelsedag. Mia hade dock hård konkurrens  om uppmärksamheten från sin lilla dotter, som nu passerat 4-kilos strecket och för dagen var festklädd i klänning och strumpbyxor. Ja, det skall böjas i tid. Hon tillbringade en stund i farmors knä. Visst ser hon rätt så nöjd ut! (Tack Mia för att du fotade uppifrån!)

      

På tur därefter stod, Jakob, ett av MiML:s barnbarn, som idag fyllde sex år! Farfar (och jag) presentade honom med en farfars-weekend. En helg med fullt program bl a en heldag i Kolmården. Något som den unge mannen kanske just idag inte uppskattade mest av presenterna. Här konkurrerades det med stora paket lego mm. Men förhoppningsvis kommer en helg längre fram, ensam med farfar, att ge honom ett minne som han kan ha med sig på sin resa ut i livet...

På lördag är det dags för ännu ett kalas, MiML:s yngste son firar sin 30-årsdag något i efterskott. Fantastiskt att vi är inviterade tillsammans med den yngre generationen. Skall bli skitkul! Undertecknad skall kvällen till ära klämma in sig i en kjol som är nästan lika gammal som ynglingen, fortfarande gångbar (i alla fall tycker jag det, men möjligen delas min åsikt inte av min yngsta dotter som dessutom skall med på kalaset) och som jag fortfarande (eller återigen) kan dra upp dragkedjan på. Inte illa, på min ära! Om jag känner mig tillräckligt slim kan det komma bilder efter helgen! Håll utkik!

Allt detta familjeliv medförde att jag utökade bloggen med ännu en ny kategori!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0